im happy too.

nej. jag har inte dåligt självförtroende.
nej. jag har inte dålig självkänsla.
nej. jag är inte svag.
nej. jag ger inte upp.
nej. mitt liv är inte uselt.
nej. jag tycker inte synd om mig själv.
nej. jag är inte perfekt.
nej. jag mår inte dåligt.
 
bekräftar mig själv. bekräftar mitt läge.
 
jag har sämre dagar. sämre stunder. och jag en svag punkt. okej. säkert fler. men den som är svagast är ensamheten. och min svårighet att vara en vän. hitta en vän. våga bli en vän. och allt där till. men detta är ingenting som får mig att återgå till min dåtid. don't worry. jag hade aldrig varit här idag om jag haft dålig självkänsla och dåligt sjävförtroende. jag tror på mig själv. jag står för mig själv. jag är självständigare än många andra. jag är stark. modig. envis. jag går min egen väg. jag älskar att leva och jag gillar att vara den jag är.
jag brukar säga att jag är annorlunda. lite konstig och en smula fel. visst. det är så jag känner. men jag säger inte att jag tycker detta är negativt. hade jag inte trott på mig själv och stått upp för att vara den jag är, då hade jag ju knappast suttit här idag. då hade jag lyssnat på alla jävla skitkommentarer jag får. då hade följt stömmen. då hade jag gjort som "jag kanske borde". då hade jag fortsatt gå i skolan. då hade jag hängt efter andra och gjort saker jag inte velat. då hade jag till slut tagit mitt liv av ångesten detta skulle medfört. men jag valde och väljer att inte göra detta, just för att jag tror på mig själv, på min dröm, på min framtid, på mitt liv. sen har jag dippar. jag pallar inte vara ensam och stark varje dag. och jag berättar om detta på internet. på instagram. jag visar i bilder hur jag känner för stunden. och fine, där får jag skylla mig själv att jag skapar en felaktig bild av mig. men det är också en grej med mig, jag vill visa att man inte är perfekt. att allt inte måste vara skitbra jämt. och tvärtom. jag har en gång trott att jag måste må dåligt för att få vara någon. att vara sjuk. har varit jag. men nu är jag inte sjuk längre. och jag tror inte längre att jag behöver må dåligt för att få finnas till. jag mår som jag mår. i grunden bra. men med små skavanker då och då.
 
och sen att jag har råkat välja att drömma om en av världens svåraste branscher. iallafall enligt mig. gör det kanske inte lättare varje dag. jag får nej på  99.9% av alla mina praktik och ass. ansökningar jag skickar. och visst. det svider som fan. och för stunden kan jag bli lite deppig. men hey, jag är som sagt stark. jag ger inte upp. jag försöker på nytt igen. hela tiden. och jag misslyckas igen. och igen. och igen. men jag tänker inte släppa taget om min dröm. aldrig. jag tror som sagt på mig själv. på att jag kan. och att jag kommer lyckas. en dag.
 
ville bara klargöra detta.
tack och hej.
 
© happy.
 

Kommentarer
Julia säger:

Känner igen mig i så mycket du skriver.

2013-09-17 | 22:18:45
Jenny säger:

du är SÅ himla ball. hejar på dig!

2013-09-18 | 12:40:00
Bloggadress: http://jennyhermansson.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback