empty

 
idag är jag ledig. det var ett tag sedan. faktiskt.
det är konstigt det där. hur snabbt man ställer om sig.
jag har varit ledig hur länge som helst. och vant mig vid det.
fram tills för typ två veckor sedan.
då började jag jobba. och har jobbat i stor sätt varje dag sedan dess.
och jag har börjat gilla att inte spendera så mycket tid hemma. börjat uppskatta att ha människor runt om mig hela tiden även om jag inte känner någon. börjat tycka om att bryta rutiner och bara go with the flow.
och så kommer det en ledig dag. eller okej, tre lediga dagar. och jag har hunnit glömma bort hur man spenderar den där tomma tiden.
tycker det är så jävla dött liksom.
tyst och tråkigt.
sitter i ett öde jävla hus och visslar för mig själv.
rastlös. det liksom kliar i benen. fingrarna. kroppen hoppar.
jag vill bara göra massa kul. jobba. leka. leva.
har en tendens till att leva ikapp alla mina döda år nu på en gång. bara skita i alla måsten och borden och bara göra vad jag känner för.
men verkligheten stoppar mig lite ibland.
 
och så kommer den andra fasan i kapp mig. vad gör jag om ett par veckor. när allt det här roliga är över. när jag inte har något. någon. kvar. 
okej. stopp och belägg nu bruden. du har ju lovat dig själv att inte oroa dig för sånt du inte vet kommer hända.
men ändå. jag kan inte låta bli att vara lite smårädd. för tomheten.
jag har aldrig klarat en höst tidigare. det är då alla drar. till plugg och jobb. och jag har sjunkit in i min dvala och försvunnit från världen. hösten är fin. men kall och mystisk. läskig och mörk.
men jag hade visserligen inte klarat av somrarna innan heller. och den här sommaren blev min absolut bästa hitills.
så varför orkar jag ens oroa mig...
för att jag är sån.
fast egentligen. jag vet ju någonstans. att allt löser sig. att jag är tusenmiljoner gånger starkare och bättre nu än någonsin.
fan vad jag svamlar. har umgåtts för mycket med mig själv idag. och insåg just att jag inte öppnat käften för att snacka sen igår kväll. måste ut och göra nåt nu. prata med kameran. fråga hur han mår, min kära bosse. min bästa vän. okej. jag kanske går lite för långt när jag döper min kamera. men vafan. mitt liv är lite knasigt. jag är lite knasig. min värld är lite knasig. så ja skiter i om jag går lite för långt ibland..
 
nej fan. för mycket ord nu.
 
ciao
 
© en bild jag lekt med idag. abstract art photography. min lilla kärlek.
 

Kommentarer
Decibel S Sandstedt säger:

Riktigt fin bild!

2013-08-19 | 20:37:30
Evelina säger:

hur tar du så coola bilder med vit bakgrund?

Svar: Använder vara en vit vägg, ett par blixtar och överexponerar lite :)
pillan

2013-08-19 | 22:16:59
Bloggadress: http://imevelina.webblogg.se/
sofie säger:

Känner så väl igen mig. Jag kan längta efter ledigheten och kravlösheten, men faktum är att varje gång jag slutar ha en behandling att gå till eller någon sysselsättning blir jag sjuk igen.
Jag har svårt att orka vara uppbokad hela tiden för då får jag panik över att inte orka, men mår ännu sämre av att umgås med mig själv. En balans är inte så lätt som man kan tro.
Dessutom så är det inte så lätt att hitta en sysselsättning om man tappat vänner för länge sedan och dragit sig undan i flera år.

Är du ensam, eller vill prata och socialisera så får du mer än gärna skriva till mig. Jag skulle tro att min sits är snarlik din när det kommer till brist på mening framåt och ett jävla massa ältande i sitt huvud så fort man lämnas själv.

Kram!

2013-08-19 | 22:52:17
Bloggadress: http://ixerona.bloggplatsen.se/
Anonym säger:

Älskar din blogg!
Du kan vara ärlig, du kan vara positiv, du kan vara rolig, du kan fotografera, du kan få mig att skratta precis när ångesten kommer krypande. Haha och hälsa Bosse! Fy fan vad skön du är, döpa kameran. Det borde man kanske göra. Just nu kallar jag honom bara för just "honom" eller "bästisen" eller "vännen" också för den delen.
Haha tack för en helt komplett blogg!

2013-08-20 | 00:00:12
A säger:

Jag känner igen så väldigt mycket i det du skriver om hösten. Ville bara säga det. Och att jag tycker du verkar vara hur trevlig och bra som helst.

2013-08-20 | 17:41:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback