januari progress

© pt by pt

pure skin. har du någon favorit? tell me :)

 

januari. en månad av kyla. men också en månad av utveckling. jag har nog aldrig fotograferat mig själv så frekvent som de senaste 31 dagarna. och därmed har jag också lärt mig så otroligt mycket. fotografiskt. men också mänskligt. för varje dag inser jag mer och mer värdet av att vara unik och våga satsa på det man själv brinner för. värdet av att inte låta någon annan styra. jag vet vad jag vill. och jag kan vara ruskigt dålig på att ta tag i det, men jag låter samtidigt ingen annan tvinga mig till något annat heller.

jag vill inte gå i skolan. så jag går inte i skolan. jag vill inte röka. så jag röker inte. jag vill inte supa. så jag super inte.

jag vill fotografera. så ja fotograferar. jag vill teckna. så jag tecknar. jag vill promenera. så jag promenerar. jag vill skriva. så jag skriver. jag vill agera. så jag agerar. jag vill drömma. så jag drömmer.

 

jag tycker det är så jävla vackert. att vara den man är. äkta. pure. true.

 


those memorable days. with pain. and love.

Jag har aldrig. jag menar verkligen aldrig. "känt" en så stark smärta av köld som jag gjort idag. att jag sätter känt inom "" dessa, är för att jag stundom inte kunde känna mina tår eller fingrar.
från klockan 05.10 har jag varit igång. varav klockan 7-16 spenderades utomhus. i icke varma kläder.
det bränner fortfarande i tossingarna. och mitt hår är fullt av lim. liksom mina naglar. Min kropp är kladdig från blod och mina öron värker än.
men trots detta. har jag på något sätt haft en av livets mest värdefulla dagar. eller åtminstone minnesvärda. i kaoset av kyla och stress har jag på något vänster haft väldigt roligt. för jag har gjort det jag älskar. med underbart folk som man sällan får chansen att möta. sådant folk som verkligen brinner för det de gör och samtidigt ser till att alla har det bra och gör sitt yttersta varje sekund.
jag älskar't. älskar't. älskar't.

och det får mig att vilja leva, vidare. för det ger hopp. kraft. styrka.

och för er som missade inlägget häromdagen,
såhär, på ett ungefär, har jag sett ut större delen av dagen.

 

 

 

jag är som sagt en aningens trött. och behöver mer än någonsin ta en dusch. vi hörs när. och om. jag återhämtar mig.


just. now. is. this. how.


k a l l

t r ö t t

d ö d


ute från 06.00. snö. mer behövs inte sägas. ni förstår. nog.
helgen = jobb. roligt jobb. film.
men slitsamt. jag återkommer.
när fingrarna återfått känsel.

b y e



©pt by pt

i keep going on with my egoism.

min vision med att fokusera mer på mina bilder tycker jag faktiskt har fallit ganska väl ut denna månad. eller? kanske inte fokuserat, men de har fått mer utrymme. precis som jag egentligen vill ha det. här är fortsättningen på gårdagens animalism.

© pt by pt.

 

passerade ett par andra bloggar här om dagen. där de bad om ursäkt för att de lade ut en eller två egobilder. jag har förvisso också gjort detsamma. men jag har gett upp det där nu. varför ursäkta sig för allt man gör, tycker och tänker? har jag på senaste tiden egentligen visat något annat än bilder på just mig själv? det är ju min blogg. så jag skriver. visar och berättar det jag känner för. helt enkelt. egoistiskt eller inte. spelar faktiskt väldigt liten roll i min värld.

 

aja. hur som haver. dagen spenderas i telefon och med annat onödigt viktigt skit. (samtal 1: 45 minuters tele kö, samtal 2: placerad som nr 80. tog 20 min. samtal 3. 15 minuter. BRA SYSTEM!)

puss.kram.hey.då.


the animal inside of you.

© pt by pt.

i've stopped trying.

and i'm not crying.

i've started to see.

what life can be.

because you said.

i'll keep you in my head.

you reached out your hand.

told me. to stand.

.pt.

 

 


the black collection.

© pt by pt.

 

the. black. collection. 2011.

 

äter. lyssnar på radio. lyssnar på spotify. facebookar. bloggar. photoshopar. pluggar. läser. samtidigt. jag i ett nötskal. orkar inte skriva. bilder och robyn räcker. right.

 

Some people live their lives by the book,
Some people are too scared to even look,
Some people don't even really care,
Nooo,
I'm not a woman yet still not a child,
So what am I suppose to do with my life,
It doesn't fit me anymore,
Not yet,
Right now,


When too many of us has forgot,
What our lives is all about,
Care too much about what other people say,
Ah yeah,
But your heart will never grow old,
And your mind will never ever get bitter if you remember how to play,

Some people seek other's extreme too scared of their own inner hive,
Some people never asked themselves why,
No, No,
I will never try to hide behind myself,
I will never try to be somebody else,
It wouldn't do me any good,
Not yet,
Right now,

- robyn. en av de bästa. -

a secret is told. just don't be afraid.

när ens dagar under en längre tid sett precis likadana ut.

i stort sätt.

är de där små samtalen ett under.

för flera månader sedan fick jag ett precis sådant.

och nu är vi nära.

jag har smusslat lite. hemlighetsmakeriat.

och nu ikväll ska jag fortsätta med preparationerna.

inför mitt förmodligen sista projekt innan jag för över atlantenten för att inleda det riktiga. äventyret.

jag suger in all erfarenhet som går och njuter varenda sekund,

här. ska. det göras. det. jag. älskar.

 

en förhandstitt får ni. ja. bakom facet. är jag. "söta" jag.

 

 

 

 

© foto: Rasmus,


am i brave. cause i am. i. ?


någon sa:

du är så modig. som är dig själv. den du är. som du vill vara.

jag funderar:

varför är man modig. om man är sig själv. borde det inte vara en självklarhet? varför är man udda. för att man är egen? varför tittar folk snett. för att man följer sina drömmar? vad är det för fel. på att låta hjärtat leda? jag har svårt att greppa det. varför följer man med strömmen? varför tänker man inte själv?
varför är det modigt. att vara sig själv?


jag har länge varit den som bara följer efter. som bara gör. för att man "ska". som inte vågat välja själv. som inte vågat känna efter.
men nu gör jag som jag vill. som jag vill. som jag vill.
och vet ni.
det är det bästa. som finns.




© pt.by.pt.
jag är lite såhär.
hur är du?
är du dig.
eller?

(wo) man in black.

away. all day. i've been.

ja, och trött är jag nu. 10 timmar senare. men ändå glad och nöjd.
för jag har spenderat hela dagen med hemlighetsmakeri.
just the way i like it.
visar kanske en bild snart. om det hela. den som lever får se.


och igårkväll hade jag feta cravings efter nya fotografiska aspekter och motiv, så jag grävde djupt i huvudet och fick en hel del idéer.
vågar ni titta på en preview?...

ja. klart ni gör.
lite annorlunda. men också lite häfigta. eller. tell me what you think...

© (wo)man in black. by me.

 

hehe. en smula eget. men sån är jag. och det är coolt.


i've got a friend. (with a lot of shoes...)


TODAY


© hanna by pt

ja. idag har jag umgåtts. jag har spenderat tiden med en vän. ja. jag har faktiskt vänner. även om de är få. så är de underbara. vi plåtade. skor. för hanna älskar skor. syns det?
jag gillar bilden. annorlunda. men rätt cool. eller? inte enligt konstens alla regler. men för mig är fotografiska världen fri. jag bryr mig inte om rätt vs fel.
och en vända på stan hann vi också. med fika. like always.
men jag har haft det bra. roligt. trevligt. och det säger allt. tycker jag.
tack min vän. och tack alla ni som skickar så snälla meddelande och kommentarer. i'm touched. ärligt och innerligt. jag älskar det. det gör mig så mer livsglad. så tack. igen.



can you feel the feeling?

glädjen är stor. men rädslan lika så.
jag har mycket. men vill ha mer.
åtminstone annat.
biljetten är nu bokad.
bokad och klar.
i'm thrilled.
nervous.
men så. så. så. jävla. jävla. glad.
någonstans.
snart. börjar. äventyret.

men tills dess. the fucking everyday shit. bilderna nedan är från kvällen då jag inte riktigt pallade. då jag var tvungen att skapa. skapa känslan. med hjälp av min vän. eos. 7d.
can you feel the feeling?



© pt by pt.

you should be happy. so happy.

they say that.

they.

but do they know.

know the inside?

the bleeding. aching inside...


och nej. i'm not that sad. bara lite abreact from this long week.

behind my work.


På senare tid har det inkommit en hel del frågor om min studio. Hur den ser ut och hur jag byggt den och så,
och det ska jag tala om för er nu :)

i början av sommaren 2010 kom det ett par hantverkare hit och satte upp en vägg i vårt garage och isolerade en yta på ca 2.5mx4m, de grejjade grundjobbet alltså. med el och sånt där viktigt. De satte också upp en dörr så jag kunde få en egen ingång. Sedan började mitt arbete. Jag målade taket, golvet och väggarna vita. Så rummer såg ut som en vit rektangulär låda. Sedan placerade jag in ett skåp, ett bord, en stol, ett element, och en taklampa. and that was it. till en början.

alltså så här såg det ut då.

 

sedan införskaffade jag mig rätt nyligen ett blixt-paket från elinchrome. där det ingick två stora blixtar, två softboxar och en reflexskärm. detta var rena underverket. så mycket härligare fotografering. man kan liksom experimentera sjukt mycket mer och låta sin fantasi flöda.

 

här är en bts bild. så där ser ni hur min utrustning kan se ut :)

 

nu under den svinkalla vintern har jag dock fått hitta andra lösningar på mitt studio fotograferande, som på bilden ovan, här utnyttjar jag en köksvägg. annars funkar morsans sovrum bra, där äre bara att dra ner rullgardinen så man får en vit bakgrund. man behöver ju inte ha alla flashiga prylar och stora utrymmen, det räcker med att vara lite kreativ så löser man det mesta ändå ;)

 

exempelbild från min inomhusstudio, dvs morsan rum, är denna:

 

© pt by pt.

den är inte perfekt, men ändå helt okej va?

 

så det är så här det går till. hoppas ni fick svar på era frågor :)

ciao

 


sunshine in my heart. sunshine in the air.

© pt by pt

 

solsken ute - solsken inne.

igår erkände jag mig svag. ensam. liten. och grät i mors famn. sådär som för många många år sedan.

åtgärdade det hela med att rigga upp studion och tog massa feelings bilder.

bästa terapin.

vaknade idag till ljusets strålar. in genom rullgardinen.

solen skiner. himlen är blå.

och jag, jag har det rätt bra. ändå.

om jag bara vågar. så vet jag. att även jag kan.

 

 

 

 


pure skin #3

© pt by pt.

 

in the quiet noise i keep living

missing someone

searching somehow

but still. loving.

that i'm actually here.

alive.

today.

 

it's a cliché, but catch the day. and live for your dream.

that's what i do.

 


the stupid sweet weird world.


hanging around in another favorite shirt today...

© pt by pt.

 

and making sketches of other people...

© by pt.

 

 

and trying to just live. in this sick world.

 

nej. nog med engelska och annat blahablaha. jag sitter och käkar lunch och funderar på livet. mycket roligt. eller inte. men snart händer det väl något. får man hoppas.

i know it's stupid. thinking too much. but i'm not smart. never been. never will be. thinking is what i do.


för jag älskar hemligheter

vissa saker ger mig livsenergi. som gårdagskvällen. i 4 timmar satt jag rakt upp och ned på en stol och fick ansiktet ingeggat och målat i diverse olika färger. varför? kan jag inte tala om, men ett kommande projekt nalkas. och till det krävs det en del preparationer. roligaste på länge faktiskt. ni får veta mer senare. men jag måste tyvärr vara sådär jobbigt hemlig nu igen.

dagen har jag spenderat på jobbet. en timme från att jag vaknade och fram tills nu har jag likt en maskin tagit betalt för människors alla varor och frågat om de vill ha kvitto och blablabla. ni fattar.

just nu fryser jag ihjäl. är hungrig. och trött. känns som en söndagskväll i all ära.


och så har jag under dagarna fotat mer PURE SKIN bilder. här är en till. mer to come.

© pt by pt .


in my favorite shirt. i just want to say. this.

sedan mitt möte i torsdags har jag varit veryvery down. eller iallafall inte haft mitt vanliga klämchecka go. men så spenderar man några sekunder (läs timmar) här vid datan och internet. bloggen och facebook. & så vips så är jag en glad rackare igen. eftersom jag typ lever över nätet och i cyberspace så kan ni bara inte ana hur mycket era värmande ord. mail. kommentarer. meddelanden etc.etc. betyder.
det spelar då helt plötsligt ingen roll hur mycket jag saknar det i verkliga livet. för vad är en kylig kram eller iskallt påtvingat "hej-hur-mår-du-snack" som realiteten erbjuder, mot stärkande och uppfriskande anonyma mail över internets linjer?
- inte mycket.

så tack. än en gång.

en annan egoboost.

© pt by pt. in my favorite shirt.


you can make me whole again.

© pt by pt

 

bilder

gör

mig

hel(are)

!

(och för er som klagar på mina egoistiska jävla bilder. jag bryr mig inte. ni kan blunda. hejdå)

end of story.

jag känner för att skriva av mig. för att vara ärlig. vilket kan innebära en del lite halvt fula ord.

men vad för i helvete har jag gjort för att människor med makt ska vara emot mig?
och ja. det handlar om skolan. den där förbannade jävla skit saken. som ska vara så jävla svår.

som ni vet, så valde jag att hoppa av. jag fick välja på att pina mig genom ett år till. eller strunta i framtiden och bra utbildningar och där med studera klart på komvux distans.
jag valde efter hjärtat. jag hoppade av. och välkomnade distansstudier.

nu när jag pluggat ett halv år, kom det under dagens möte fram att ingenting av den tidigare informationen stämmer.
jag har tydligen pluggat. men varken på komvux eller på gymnasiet. vad jag har tillhört har jag inte riktigt fått klart för mig än. men ingen verkar villa ta ansvaret och erkänna var saker och ting gått fel.

och vet ni vad allt handlar om?
PENGAR. det handlar om vem som ska betala för min jävla skolgång. inte om mig. eller vad jag lär mig. det handlar om vilket pris jag har. hur mycket jag kostar.

det komiska är att jag enligt x "bara beviljats ett fjärde år i gymnasiet och måste därför avsluta mina studier i maj oavsett om jag är färdig eller ej" men grejen är den att jag är för länge sedan  är inne på mitt femte år och anledningen till att jag skulle läsa på distans var ju för "att ta det i min takt".

och okej. ingen fattar ett skit. för det är en lång jävla komplicerad historia som inte verkar ha något slut. (tre år har vi krigat...)

och visst ja, de anser också att jag inte hade någon anledning till att hoppa av. Det räcker tydligen inte med att jag ville ta mitt liv och hoppa framför tåget. det räcker inte med att säga att man mått så jävla dåligt att man legat inför döden. det räcker inte med att jag grät till sömns varje kväll. eller att jag hade en klump i halsen varje morgon.
för allt ska bara handla om dessa jävla pengar.

jag är ledsen. besviken. arg.
jag gråter inte offentligt i vanliga fall. men i dag storbölade jag i ett köpcentrum.
hell yes.
jag är arg.

ska hålla käften nu. återkommer när jag orkar.
ciao.

you make it deep. the scar.

© pt.

 

jag har en svaghet.

eller visst. jag har många skavanker.

men en svider mer än andra.

en gör extra ont.

det är de där syrliga. vassa. orden.

det där som sårar.

djupt inne.

det där som jag "inte ska ta illa upp av"

men som ändå skär.

de där meningarna. som jag önskar folk kunde bevara hos sig själva.

jag vet. jag är ingen gud. jag är inte perfekt.

jag är sårbar. precis som du.

jag tar mycket. men inte allt.

 

over.

 


work. in. progress.

sommar 2010

januari 2011

© pt-by-pt

 

work in progress. jag fick en kommentar nyligen om att jag utvecklas. vilket gjorde mig mycket glad. för det är precis det jag vill. och det jag strävar efter. det kan vara roligt att göra något man kan. ibland. men inte i längden. jag måste ha utmaningar. och detta är det inget någon annan än jag själv som skapar. det är ingen som ställer kraven på mig. utan det är jag som bestämmer vilken nivå det ska ligga på. vilket är precis så som jag gillar läget. jag utvecklas i min takt. no words about it.

 

hur som helst, här är bara ett av många många exempel på hur jag förändrar och förbättrar (?) mitt fotograferande. och all denna progress, kommer från egna experiment, tidningsläsande och internet inspiration. ingen lärare. och med det vill jag liksom bara säga att saker och ting går att klara av. om man vill. ingen är proffs från början. ingen kan allt. men man kan lätt öva sig. och hey, i'm kind of proud. hehe

 

 

 

 


grey lightning

© pt by pt.

 

(jag sitter i knipa . i en jävla glipa

hur tar man sig loss . om man inte orkar slåss.

visst. vinden kanske vänder . men snälla, hjälp mig så att något händer.

vill vara stark och stor . gå i mina egna skor.

inte falla så lätt . inte kliva så snett.

jag behöver bara en hand för stunden. för att bygga upp den egna grunden.

nu.)

-pt-


the red water.

© pernilla thelaus

 

Som sagt, jag ville att mina bilder skulle få ta lite mer plats. och igår fotograferade jag dessa. jag fick en släng av dropp-cravings. förr i tiden var det ju de jag sysslade med mest. macro och vatten. jag faschineras fortfarande av dessa små varelser. så därför kan jag spendera timmar med att experimentera med färger och former. bilderna ovan är inga favoriter, men ändå rätt okej.

 

och nu när majoriteten av mänskligheten är tillbaka på jobb, skola, dagis, praktik etc.etc. får jag som inte tillhör denna grupp helt enkelt extra mycket tid till kameran och andra små pill saker. vilket inte är helt fel de heller,

 

och tack förresten för era fina kommentarer. jag bli glader av dom :)

 

ciao

 

 

 


the travel through life.



© pt by pt. am i strong enough. to walk. in the shadow. for a lifetime?




först var jag ingen. osynlig.  en nobody.

sedan blev jag någon. jag blev, hon den där. den konstiga. den sjuka. den felaktiga.

sedan blev jag ett vakum. försvinnande. borta. ensam. tyst. osynlig.

sedan blev jag halv. halvt fri. halvt fast. halvt död. halvt levande.

sedan blev jag annorlunda. egen. udda. knäpp.

sedan blev det nu. då jag blev och är, jag.


jag drömde en gång om att bli sedd. jag blev osynlig. för att sedan bli sedd, för fel sak. för att återigen hamna i skuggan.
vad är grejen. om man inte är den man är. om man inte trivs. om man inte vill. vad är meningen.
jag vill fortfarande bli sedd. inte av alla. utan av någon. någon som kan se. insidan. som vill öppna sina armar. sitt hjärta. sin famn. vidga sina öron och tala med sin mun. någon som orkar. vill och kan. jag önskar. jag ber. jag försöker. men tilliten är svårfångad...


watch.

Tjaba. idag glider (läs, stenhårt kämpar jag mig fram) på skidor och leker med småkusinerna. frid och fröjd. glädje och skratt. bullar och saft. kakor och choklad. livet as it is när det är jullov och barnskoj.
och medans jag gör det, tycker jag att ni ska checka in detta...

de andra avsnitten finns här under

 

ta er en titt. även om jag hatar att se mig själv så kan jag bjuda er på detta. hehe...

 

edit : angående gårdagen, vissa gissade alldeles rätt. Jag var på musikalen Romeo & Julia med Måns Zelmerlöw och Lisette Pagler m.fl. och enligt mig, var den helt suverän. till och med Loa Falkman gnistrade. helt klart den bästa showen jag sett på mycket länge...

 


it's just to guess.

på julaftons morgon fick jag ett lila handskrivet brev av min mor. det stod såhär:

"oooh...
... den sången
under balkongen
kan få vem som helst att tråna
efter kärlek i verona
undrar om du kunde
hänge me den 7:e"


ja, hon är sådär halvbra på det där med rim. men det tog iallafall ett bra tag innan jag hajjade vad som menades, men idag är det ju den 7:e, och självklart ville jag hänga med. så ni som listat ut vad dikten innebär, vet vart jag befinner mig ikväll :) blir till att gissa helt enkelt, om man vill veta :) annars kanske jag berättar. imorgon. vi får la se.

passar även på att visa lite bilder från LA. för det har jag visst glömt bort...

© pt - LA utsikter. i miss. i like. i love.

 

lots of love. so long.


blackandwhite.


© pt by pt

 

här är en fortsättning på bildserien jag påbörjade här

vissa ser dem som styrka och mod. andra som ett slag i hjärtat. när jag tog dem syftade jag mer på det förstnämnda. men bilderna är tolkningsfria. egentligen.

 

just nu tror jag att jag börjar lida av insomnia samt att min näsa läcker snor som aldrig förr. sådär lagom bra kombination med att jag just nu jobbar för fullt och roligheter som längdskidåkning lockar. reslutatet blir typ seghet. men ändå inte tillräckligt för att somna..

struntsamma. no feelings. no pain.

 


the ice eyes.


gjorde en ny header och lite nyare design så här till ett nytt år. vad tycks?
bilden ovan är baserad på denna :

© pt by pt

som jag tog häromdagen. själv gillar jag den. om man nu får säga det...


annars ska jag snart iväg och jobba. och inte känna efter, som vi kallar det jag och fru x. för ibland är det bara att göra. tuta och köra. för annars är jag bra på att just tänka och känna allt för mycket. men inte nu. kill the feelings.

mer egoistiska studio bilder är på g. så ni vet. om någon är intresserad.

heydow.

pure skin

© pt by pt

jag tänkte försöka ägna bloggen lite mer åt mina bilder. uppskattas ibland. men också inte. detta är ingen "riktig" fotoblogg. utan en kombination av lite av varje. men eftersom bilder är det som får mig att gå upp ur sängen varje morgon och sedan överleva dagen, så tycker jag att det får ta en del plats här.

dessa två ovan är från min serie som jag kallar pure skin och är nyfotad med mina nya studioblixtar.

ibland får jag förfrågningar om hur jag tar mina bilder, och dessa är tagna med två softboxar på vardera sida, med blixtutlösning från den till vänster.

övrig bildinfo - 1/125 s, f.9.0, iso 125. EOS 7D. + ACR & CS4

 

mer kommer. i promise. vare sig du vill eller inte ;)


an other part.

i’m so far away.
from that happily play.
i see every smile.
but just for a little while.
then i turn around
facing the stony ground.
feel something cold.
starting to remember the old.
first i thought about fear.
when i realized. it was a tear.
falling down the cheek.
how did i became, so weak?

 

© pt


graphite art

såhär andra dagen in på det nya året kan jag bjuda på mig själv lite och visa denna;



STHLM DARLING.

Annars äre lugna puckar. så mycket händer liksom inte. jag försöker ta dagen för vad den är och passar på att syssla med sådant som hjärtat egentligen bultar för. d.v.s. foto, teckning, längdskidåkning, korsord och photoshop.
tänkte att jag en dag skulle köra vasan. vasaloppet alltså. om en sisådär 20 år kanske. änsålänge klarar jag med andan högt upp i halsen 2.4km. hehe. kondis 2011 kanske är värt att satsa på..
och om någon vill veta hur och vad jag tecknar så är det typ detta, en halvfärdigskiss;

någon kanske kan lista ut vem det är.. :)

 

och tja. you tell me. roligare än såhär är inte jag just nu.

puss


the spectacular night.

© pt

 

så har man överlevt ännu en nyårsafton. Jag stod inför ett val under gårdagen. Antingen skulle jag deppa och tycka synd om mig själv, eftersom ingen bjudit in mig till något socialt och jag själv hade heller inte bjudit in mig själv någonstans, eller så skulle jag försöka göra det bästa av situationen och försöka krydda mitt ensamma firande så bra det gick. Jag bestämde mig för det sistnämnda. Dressade upp och gjorde mig sådär lagom "hemmakvällsfin", lyssnade på musik, tecknade och fotograferade. Tittade på smällare och den färgade himlen. Drack uräckligt bubbel och käkade yoghurt och med allbran. Precis så som jag kände för. Visst kom det små sänkor, när man hör hur det skrattas och skålas i husen runt om blir man kanske en smula nedstämd. men icke får det mig på fall. I alla svåra stunder har jag ju kameran. sådan terapi. rekomenderar er alla att skaffa en sådan trofast vän. aja, hur som haver. bilderna ovan är från gårdagskvällen och jag kan inte säga annat än att den var helt ok. höjdpunkten stod min kära bror för. genom att överleva.

 

något som dock skar hårt i hjärtat är detta. Låt det förbövelen inte vara sant.

 

så visdomsorden lyder, det blir vad man gör det till.