and I go away again. ciaociao.

Midsommar. Midsommar. Midsommar.
Har fått för mig att jag är en av de få som inte direkt gör detta till något sådär jättemärkvärdigt.
Men det kanske finns fler små uttrar där ute som liksom jag inte äter sill. dricker nubbe. sjunger visor. träffar folk. och dansar.
Högtider är lite smått överskattat.
Dock har jag inget emot att andra firar.
Men jag håller mig gärna lite på mitt hörn.

Dessutom har jag idag inte direkt tid.
Det är nämligen så här att jag lämnar landet imorgon igen.
Hur det känns vet jag inte. För det är liksom så upp och ner.
Känner mig enormt dum som vill tacka nej till att resa utomlands, så jag följer glatt med.
Men det finns en viss oro.
Fast jag vet ju att det inte är sådär farligt som jag ibland inbillar mig...
I can do it.

Vi blir ett ganska stort gäng som drar. Tror vi har ett helt hotell för oss själva. åtminstonde nästan.
Det är mammas-släkt-sida. Kusiner, moster, morbror,familj...
kan bli spännande.
Samos - Grekland väntar alltså.

så mitt skrivande här kanske ligger lite på is en vecka framöver. men jag kanske uppdaterar er om jag får tid och lust.


lite bilder kan ni få iallafall så länge.

blommor i all enkelhet. foton av mig.

trio som är rätt oslagbar.

 

ciaaao readers.


it's the sunset. it makes me feel free.

foton av mig.

 

Jag älskar solnedgångar. Det är så tyst, stilla, lugnt och fridfullt. Trots att jag vanligvis mer än avskyr just detta lugn, så är det något alldeles speciellt att sitta ensam på stranden och se solen sjunka ner och försvinna i havet.

Det är lustigt hur två skräckinjagande saker, som lugn och hav (ja,jag är rädd för havet) tillsammans kan bli något så obeskrivligt härligt.
Det hör kanske till min ologiska logik.
Jag brukar, eller okej, ibland, knata mig iväg ner till vattnet sådär lagom sent,
sitta på stranden med kameran och filosofera lite.
Låter kanske förjävligt tråkigt.
Men är det någon gång man kan uppskatta ensamheten är det  just då.
Även om jag då får ännu mer tid till mina egna tankar, så brukar jag alltid lyckas skingra dom till i stort sätt endast positiva.
Jag funderar på framtiden mycket.
Och på hur jag vill ha det. På vad jag vill göra, se och upptäcka.
För i hur många år har inte jag bara följt efter andras viljor?
Varför slösa tiden på det. Jag kan också ta kommandot. Avgöra. Besluta. Bestämma. Lyckas. Misslyckas. Det spelar egentligen ingen roll om det handlar om att bli fri från en avskyvärd sjukdom, eller om det handlar om hur man spenderar en lördagskväll.
jag. jag. jag.
mina val. mittt liv.



14 minuter senare.


 

Jag älskar när datan sammarbetar och vill göra likadant som jag vill.

tyvärr är jag nu lite ironisk. för min data har halft om halft kollapsat och mitt fina videoinlägg får vänta.

jag visar lite pic's så länge.

 

 

 

idag har jag gjort allt och ingenting.

träffade en bloggvän. mycket trevligt.

sedan ringde en person från andra sidan jorden och gjorde en intervju med mig.

jag var nervös till tusen. stammade fram några ord på svengelska, hoppades att han skulle förstå, vilket jag dock inte tror att han gjorde.

14 minuter långt samtal.

14 minuter. och jag tror jag gjorde bort mig totalt.

får veta senare. men det kändes stört illa.

går detta an, ska jag föralltid vara glad.

går det åt skogen. testar jag igen. haha

jag ger aldrig upp.

 

nu ska jag ut i studion och jobba.

kom ihåg. det är du som bestämmer över ditt liv.

 

 


nyckeln till friheten.

foto av mig.

"nyckeln till friheten"

 

under den senaste veckan har det pågått lite bygge här hemma hos mig.

"mitt" projekt.  jag har visserligen inte stått för uppbyggnaden. Men för idén och allt annat.

jag har helt enkelt, som några redan gissat på, byggt en studio.

en del av vårat garage är nu isolerat och reserverat för mig.

jag ska bara måla, inreda och fixa till.

sen kan jag flytta in.

underbart.

 

nu har jag avslöjat den hemligheten. samtidigt som jag måste påbörja en ny. haha. fick ett otroligt glädjande mail idag. jag älskar överraskningar.

 

på det hela taget så är jag rätt nöjd och glad just nu. har träffat E under dagen. vilket gjorde livet bättre. har även tjänat en hacka på att klippa gräset.

och så har jag haft lagom mycket solångest.

helt enkelt så ska jag inte klaga utan leva vidare.

efter mörker kommer ljuset. right?!

 

foto av mig.

 


död fårskalle. och begagnad fisk.

foton av mig. från tunisien.

 

tack för era kommentarer igår. trots att det inte känns bra när någon känner igen sig så känns det ändå lite skönt.

ni hajjar säkert.

blir också förvånad över hur många som verkar leva som jag. ibland tror jag att jag är den enda som liksom tänker på ett visst sätt. sen kommer någon och säger att han/hon tänkt samma tanke.

då blir det liksom en speciell känsla.

du är aldrig ensam. även om du aldrig har någon brevid dig.

 

och idag har jag teven att tacka för sällskapet. fotbolls VM. det är härligt det. även min kära dator. jobbat på en av mina böcker. mycket trevligt.

 

mitt stora projekt börjar även det bli klart till det yttre.

så ikväll ska jag handla färg och lite målarprylar.

sen är det bara att sätta igång.

ni får se bilder när det är klart ;)

nu ska jag iväg.

tack fina läsare för stöd och annat.

puusii

 


you left me speechless

Har medvetet väntat med dagens uppdatering eftersom jag funderat lite över vad jag skulle skriva.
Egentligen vill jag skriva om det som stör mig just nu.
Men samtidigt så säger någonting inom mig stopp,
det är liksom sånt som är lite svårt. som kan tolkas fel.
som kan göra ont.
sånt som jag inte talar om annars.
men här, i blogosfären? där jag inte behöver se någon i ögonen samtidigt som jag yttrar mig. här där jag inte vet vem som får reda på det.
borde det kanske fungera.
för vem skriver jag för? mig eller någon annan?
jo, egentligen, är det ju en blogg, en dagbok fast på nätet. och kanske inte fullt så hemlighetsfull.
och då borde man väl kunna få skriva det som man känner behov av.

det som vill ut ur mitt huvud är frågan om ensamhet.
jag räknar dagarna, 15 stycken har nu passerat sedan sommarlovet var ett faktum.
under dessa dygn har jag inte träffat en endaste vän på det "vanliga" sättet.
jag har träffat dom på cirkusen,
någon enstaka på stan, så där spontant.
sms:at med en annan.
lite små snack sådär.
men det där som andras liv är fullt av,
picnic, fest, jobb, promenader, bad, sol, cykelturer, resa, grillkväll, etc. etc.
blir liksom inte av för min del.
eller jag kanske har fel, det kanske inte är sånt man gör nu förtiden.
när man var yngre slog man bara något av alla nummer som fanns på listan, sa "tja, ska vi göra något?" och så var det klart..
nu är det liksom inte ens i närheten av den känslan.
jag är inte beroende av att ha någon vid min sida 24 timmar om dygnet.
jag klarar mig som det är nu också,
och jag vill verkligen inte utannonsera mig och söka vänner så,
men ibland så går jag in i tankar som att jag är fel.
jag är dum.
knäpp.
störd.
vad är det för fel?
varför.
och så grubblar jag sönder mig.

vet inte om någon här ute i internetvärlden kan förstå känslan i det jag försöker förklara,
jag vet att jag är stark,
jag vet att jag kan.
men är det något som gör mig svag är det just detta,
tror jag skäms lite över det.
speciellt när jag klagar på tristess och morsan frågar om jag inte har någon kompis att ringa,
och jag svarar: nej. jag har ingen.
det känns fel.
för jag vet att det finns vänner där.
men samtidigt så blir allt så svårt.
fan vad jag babblar.
over and out now.


foto av mig . just lika a water drop. which is about to fall.

 

och här är mig sång. som får mig att tänka om,

Isn't she lovely
Isn't she wonderful
Isn't she precious
Less than one minute old
I never thought through love we'd be
Making one as lovely as she
But isn't she lovely, made from love

stevie wonder. "fick" den när jag föddes.


no body. dead body.

jag är död. död. död.
eller okej. jag sitter ju här. så kanske inte.
men min kropp är så nära dödsgränsen den kan komma.
efter 15 cikrusträningstimmar värker det.
så jag har spenderat dagen med att bedöva övre delen av ryggen och försökt göra lite egen massage.
men egentligen gör det ingenting.
för cirkus gör ont.
fast samtidigt lindrar det den inre smärtan.
då går det kanske jämt ut.

upptäckte på vägen hem varje kväll att himlen var otroligt vacker.
och detta dokumenterade såklart jag och eos.
här är lite resultat:

foton av mig.

 

ska förresten ta och svara på en fråga idag, som jag fick i detta inlägg, vilket objektiv jag använder mig av. Ett 60mm, 2.8. Canon.

i stort sätt använder jag bara detta. men ibland använder jag mig av mellanringar också.

 

nu har den stora vigseln ägt rum. så även jag får väl följa strömmen och säga grattis till victoria och daniel.

som om dom kommer få min hälsning ;)

 

ciao

 

 


feeelings, by robyn.

Jag låter en låt stå för dagens feeling.

den går så här:

Somebody said you got a new friend
Does she love you better than I can
There's a big black sky over my town
I know where you at, I bet she's around
Yeah I know it's stupid
But I just got to see it for myself

I'm in the corner, watching you kiss her (Oh oh oh)
I'm right over here, why can't you see me (Oh oh oh)
I'm givin' it my all, but I'm not the girl you're takin' home (Oh oh oh)
I keep dancin' on my own
(I keep dancin' on my own)

I'm just gonna dance all night
I'm all messed up, I'm so out of line
Stilettos and broken bottles
I'm spinning around in circles

I'm in the corner, watching you kiss her (Oh oh oh)
I'm right over here, why can't you see me (Oh oh oh)
I'm givin' it my all, but I'm not the girl you're takin' home (Oh oh oh)
I keep dancin' on my own
(I keep dancin' on my own)

So far away, but still so near
(The lights go on, the music dies)
But you don't see me, standing here
(I just came to say goodbye)

I'm in the corner, watching you kiss her (Oh oh oh)
I'm givin' it my all, but I'm not the girl you're takin' home (Oh oh oh)
I keep dancin' on my own
(I keep dancin' on my own)

(ROBYN)




kanske inte exakt ordagrant, men samma känsla.

från gårdagens lycka. till dagens miss. fan vad det svänger upp och ned i livet. too much of a rollercoaster.
men trillar man så får man bara klättra upp igen. inga alternativ finns.
sista cirkusen ikväll också.
i'm crying.
ett långt uppehåll väntar. vart ska jag nu få kickarna ifrån?

och hey, om ni undrar varför jag blandar in lite mycket engelska här och där är det för att jag, nästa vecka, måste kunna snacka i stortsätt felfritt. en stoooor hemlig intervju väntar... :D


just find the smile again.

 

So happy I could die...

eller iallafall nästan.
till skillnad från igår har denna dagen gett mig enorm livslust.
jag skrev att jag skulle ha ett möte idag.
och egentligen kan man kalla det mer en givande lunch.
det är ju faktiskt inte alla som får chansen att avspisa en god måltid och prata foto med årets naturfotograf?
jag är nöjd och glad. det är härligt att livet kan svänga.

här nedan är tre bilder från tunisien. animals.

foton av mig.


failure bastard

 

 

foton av mig. tunisien gravplats och bild 2 bara en vacker gumma.

 

egentligen hade jag ingen lust att skriva här idag, eller lust har jag, men kanske borde låta bli.

för jag hatar att misslyckas och idag har jag failat grovt.

så jag är sur. arg. ledsen.

jag fattar inte varför det ska vara så svårt att inse att man inte kan allt jämt.

jag läste fyra kurser i skolan den senaste perioden, och slutade med fyra mvg.

berömmet haglade här hemma.

för mig var det egentligen ingen big deal.

men att misslyckas med någon man verkligen kämpat för,

och verkligen vill.

gör så jävla ont.

dock ser jag framåt. har ett viktigt möte imorgon. kanske det kan få mig på bättre tankar.

annars please. cheer me up.

 

bye.


det som ligger dolt 10 månader om året, är nu uppe ur sanden.

sommarlov. regn. mulet. grått.
sommarlov. långa nätter. bus. fest.
sommarlov. vänner. bad. staden.
sommarlov. vila. lugn. njutning.

jag har haft sommarlov i 10 dagar nu.
det är mer än skönt.
men det kliar i benen.
vill göra något av tiden.
imorse hade jag en körlektion. sedan har jag bara lyckats fördriva tiden med att göra mest ingenting.
tagit lite bilder. skrivit ut. redigerat.
ätit. duschat. googlat.
värdefullt? nja. inte direkt.

varför blir det alltid så här.
att sommaren visar ens svaghet.
ens ensamhet.


då är det dock allt för tur att denna plats finns. i allafall för en vecka.

illustration av mig.

 



sedan skulle jag behöva veta hur jag i rimlighetens namn ska få tag på drygt 40000spänn. hur fan får man ett jobb? (nej, man söker inte bara ett. jag har testat sjuttielva gånger, men ingen vill ha min hjälp.)
min ansökan till xxx har alltså blivit emottagen och jag är preliminärt intagen.
men priset. i need a job.

3 på miljonen.

foton av mig - Tunisien 2010

 

tre av alla mina hundratals bilder. mer kommer. i promise.

nu har jag dock lite att stå i.

konstigt nog.

det är sommarlov och jag har egentligen ingenting att fördriva tiden med.

ändå rinner den iväg.

eller okej. ingenting - där ljög jag väl lite.

för i dag inleddes mitt bigbig projekt.

krigat i över ett år. och idag "togs första spad taget".

förmodligen lär det ta ett par veckor innan allt är i sin ordning, men då jävlar ska ni få se på andra bullar ;)

mohahah - hemlighetsfulla jag.

nej. men oroa er inte.. bara något som kommer förgylla min vardag!

 

ikväll börjar också sommarcirkusen. me love. äntligen ska jag ta mig tillbaka till alby och njuta varenda sekund.

gooodbye. so loong.


back. back to reality.

en vecka. en vecka i en annan del av världen. en blandad vecka med mixade känslor.
att komma bort kan vara så fruktansvärt skönt. men på något sätt trivs jag bättre här, i det trygga lilla svenska samhället.
även om världens alla hörn och kanter lockar, så dras jag mystiskt nog ändå alltid till hemlandet.
kanske är det för att jag fortfarande inte vågar fånga dagarna som dom kommer. utan hela tiden måsta blicka framåt eller påminnas om tidigare dagar.
kanske är det för att jag är flygrädd.
kanske är det för att jag är bekväm och inte riktigt vill gå med på fler omställningar här i livet.
men ändå. jag har haft en finfin vecka.
en varm sådan.
en blåsig sådan.
jag ska absolut inte klaga.
pool.sol.strand.hav.mat.promenader i massor.taxi.äventyr.bilder. you name it.
om man vill kan det också ha varit en booost för självförtroendet då man varje liten meter utanför hotellet hade någon slemmig snubbe bakom sig. varenda bil tutade. beautiful lady, sweeet. nice girl. where you frooom? whats your name? sexy, shaaakira?! ah, sweeeden. hejhej. hur mååår du? boyfriend? just, loookilooki, un dinar. come to my shop.... och blablabla.
till slut lärde man sig att det var ner med blicken i marken som gälde och inga leenden.
att möta någons blick kunde vara snuskigt farligt ;p

det som jag ändå är väldigt tacksam över är att jag mitt i den afrikanska värmen kom på exakt vad jag vill göra inom en snar framtid. Satte mig i hotellets lobby, googlade och vips så skickade jag en ansökan.
en minut tog det och nu kanske mitt liv förändras radikalt. who knows? får hoppas jag blir antagen. ni får veta mer sedan- men anyway så är det min fetaste dröm. detta är det jag vill och nu ska jag fan satsa! :D

åter till tunisien - moskeer, medinan, sand i massor, solglasögon, färskpressad apelsinjuice, tonfisk, hackade grönsaker, bufféer, platta persikor, tonvis med gula småtomater, korsord, två böcker, fototidningar, pingis - jag är en mästare på tabletenis nu! och massa massa annat.

mamma och jag. en vecka. under den afrikanska vita himlen.

bilder kommer sedan. när jag orkar. är rätt död nu.

så länge får ni en bild från dagen före min avresa. studenten. ett minne för livet.



en av livets finare dagar.

okej, jag har typ haft en sjuktbra dag hittils. känslan av att springa ut på skolgården och möta upp alla glada människor med plakat och presenter och allt sånt var så jävla fantastisk.
jag har underbara vänner. jag har en grym familj.
nu hinner jag inte sitta här mer. men ville ändå försöka slänga iväg ett inlägg innan jag far iväg.
kanske uppdaterar jag er från afrika - tunisien. kanske inte.
men för att ni inte ska sakna mig allt för mycket kan ni spana in dessa videos :D HAHA.
PUSS på er finfina läsare.
take caaare.

och ikväll innan flyget - closing acts för hela slanten. me love.










if time is passing, i say goodbye now :)

som sagt. jag klär aldrig i vitt. därför valde jag att inte heller köpa en vit studentklänning. (också för att jag inte skulle synas i den med min likbleka hud...)

så jag valde denna. och till detta rosa keds, med röda snören.

 

idag kanske är mitt sista inlägg för ett tag. beror på hur morgondagen artar sig. först är det skolan, utspring, flak, etc. Sedan vet jag inte vad som händer och på kvällen blir det closing acts och sedan för jag iväg till en annan del av världen.

 

jag har för övrigt spenderat denna soliga dag i stadens centrum. och träffade även en fin vän. (om du läser nu, så hade jag mycket trevligt iallafall :) )

och nu ska jag packa och fixa runt.

 

chilla galet mina vänner så hörs vi kanske imorgon, kanske efter min lilla semester :)

 

ciaaao.

 

 

 

 


hey, i can't catch the day. i'm not a carpe diem.

Imorse vaknade jag med en igen täppt näsa och hade lite smått problem med att få in lagom mycket luft för att undvika ett nervöst sammanbrott. men jag räknande till tio, andades djupa andetag, och sen kom jag på banan igen.
fan denna pollen. fan för detta gräs.

men i huvudet hade jag också lite annat.
hade till 99% bestämt mig för att avskriva mig från allt som heter skolavslutning och student och liknande.
min hjärna kollapsade och jag orkade inte med att känna mig så förbannat jävla fel.
ibland viker även jag mig. fastän jag försöker stå på egna ben så är det inte alltid självklart.

så. under hela förmiddagen gick jag och hade beslutsångest.
crazy i know. vem som helst skulle ju älska denna situation, right?
men nu är jag nog inte vem som helst eftersom detta enbart har skapat ångest hos mig.
för nu handlar allt om att göra som "man brukar" och "enligt tradition" "och som alla andra", vilket jag inte riktigt kan, vill eller orkar.
så ännu är inget beslut taget.
men blev glatt överraskad när en vän ringde och berättade en trevlig sak som gjorde allt mycket bättre. mycket tack till matilda (jag tror du kikar in här ibland, så bara så du vet, you made me veryvery happy!)

aja, mitt i allt som just nu är upp och ned, har jag i princip inte gjort någonting denna stekheta dag.
ett par timmar under bar himmel. med jonka bollarna i händerna och datan vid sidan av.
sen fick jag solsting och åkte och köpte lite viktiga prylar till kommande vecka.

det är nämligen såhär att jag flyr landet på lördag morgon, eller fredagnatt kanske det heter.

tunisien - afrika - sousse.
rätt härligt. rätt skönt. men jag är så störd här också. för när jag är hemma vill jag bara bort, och när jag är borta längtar jag oftast hem. men, vi får se hur det blir. inga planer. inga krav. bara njuuuta :D

 

 

 

foto av mig.


over. over. over. or sooon it's over.

JAG ÄR KLAR!
fattar ni. jag har inga mer lektioner i skolan nu. räknar inte lunch + utspring som skola.
jag är fri. fri. fri.
och om jag väljer att inte läsa klart mina missade kurser, behöver jag alltså ALDRIG mer gå i helvets skolan.
undrar ni hur det känns?
mjo tack. otroligt befriande.

på fredag smäller det - sen är det över.
kanske kommer tillbaka i höst. kanske inte.





foton av mig.

så idag känns livet bra, mycket bra. dock har jag en omänsklig huvudvärk som aldrig vill släppa. men det skiter jag fullständigt i just nu. cause now, i'm a freee bitch ;D

men mitt i allt det glada, stannar jag upp och undrar om der verkligen är okej.
vet inte varför. men ibland får jag för mig att vissa i min omgivning bara finns där när jag har det svårt.
men jag orkar inte må dåligt för att ha någon som bryr sig.
hellre glad, pigg och lonly, än sjuk, död och omringad.

over and out.