tomatketchupen har fått ett ansikte

man borde tänka sig för lite extra innan man hoppar på saker. man borde kanske insett att man är en stor fet jävla nörd.
men sorry världen ni får stå ut. jag är ju som ni vet så långt i från så perfekt man kan komma. Så jag har väl all rätt i världen att ha mina brister och göra bort mig.
så det får jag bjuda på. även om jag egentligen sitter här hemma med en tomat röd fejja och funderar på att gräva ner mig i sängen och aldrig mer visa mig ute.  well. jag hade en grym dag, och programmet är coolt. det är bara lilla jag som är miffo.

checka läget om ni vill. och jag ska här med förlänga era liv lite, för you know, ett gott skratt förlänger ju livet ;)



http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article4778793.ab


http://www.expressen.se/noje/tvsajten/1.1518313/har-bryter-gynning-ihop-i-tarar

pain in the ass

ångest. varför finns det? och hur vet jag vad som är ångest? jag har ångest över mitt utseende. det har jag. fast jag har lärt mig ganska väl att inte fokusera på den. men just nu tänker jag mycket. just på varför jag inte klarar av att se på min kropp som den är. det hjälpte inte att vara 10 kg lättare än idag. ångesten var den samma. det hjälpte heller inte att väga 10 kg mer. ångest var ändå den samma. när ska jag kunna acceptera min kropp och framför allt mig själv?

när ska jag kunna titta mig i spegeln igen utan att hänga något stort för vissa tabu belagda kroppsdelar. när ska jag kunna använda jeans utan att gå runt och tänka på hur äckligt det känns. när ska jag våga handla kläder på riktigt. när?
svaret finns bara hos mig ioförsig. men ändå. själv är man mindre ensam. och jag vet att jag aldrig kommer se mig själv som accepterad om jag är ensam. så vem ska nu hjälpa mig?

jag behöver inte hjälp på samma sätt som förr. jag lever nu. jag har tagit mig förbi det kritiska och ser med ljushet på framtiden. jag klarar av att äta och dricka. jag klarar ju det. jag behöver bara någon som accepterar mig och stöttar mig till att få insikt i att jag "duger som jag är"... men vart hittar man den rätta personen för det?

ringde min förmodligen kommande behandling idag, och det gav inte så mycket mer än att jag skulle ringa på torsdag. och jag tror inte ens jag pallar ta mig dit. det kommer ändå inte vara lönt besväret. eller jo kanske. fler år, dagar, timmar, sekunder med denna sjukdom är bara crap. jag ska ta sista steget ut över bryggkanten, trilla i vattnet och mitt i det fallet ska alla, alla, min dumma tankar få försvinna.
Så goodbye mr. sjukdom.

såg för övrigt mitt avsnitt som visas ikväll nyss. och vill ni också se så är det fritt fram. ztv 21.55.
puss

unreal

haha. skratta eller gråta. vad vet jag. men jag vet att jag hatar att se mig själv. satte på teven efter att vissa sagt något om reklamen. och så fick även jag se. och nej. jag tror jag skippar programmet imorgon. fast nej, jag vill se men jag pallar inte med mig själv just i detta läge.

annars ringde en kvällstidning och frågade lite frågor, förmodligen blir det en liten artikel om det imorgon. så håll utkik vettja ;)

under detta samtal fick jag höra en sak som gör mig så glad av att höra. men jag har så svårt att ta in det.
det är en sak när någon kallar mig duktig, för det har jag lärt mig (iallafall nästan) att totalt förtränga eftersom jag är dum och inte klarar av att få beröm :S men när någon säger att jag är stark, då gillar jag det. då vill jag ta in det. Men ibland viker sig ju knäna och jag känner mig svagare än aldrig förr. please gör mig starkstarkstark. psykiskt, och kanske lite fysiskt ;)

det blir för övrigt en ganska lugn kväll. har en smärtande armbåge och ett dunkande huvud och en del plugg som bör göras. jag ska även skriva i min bok och kanske lyssna på en ny skiva ;)

vi hörs.

happy birthday

det är den näst sista mars och jag är mitt uppe i en hetsig födelsedagperiod. det är födelsedagar hit och dit och en massa saker att förbereda. Idag är det mammas tur att få bli firad. Det är svårt att verkligen kunna visa sin tacksamhet i form av gåvor och presenter tycker jag, men med en blombukett, en kaka och en valfri spa behandling tror jag ändå min mamma förstår hur mycket hon betyder för mig. Men min riktigta present kommer den dagen då jag är fri från klorna.
Om bara ett få tal dagar är det dags igen och om 16 härliga dagar smäller det för mig. pangbom och jag blir stor.

men med strålande solsken och en ganska lång håltimme känner jag en viss glädje inom mig. Jag har nyss avklarat mitt affje prov och även hunnit arbeta klart lite med naturkunskapen. stolt.
jag har "bara" tre lektioner kvar att se fram emot, och sedan lär jag nog ha lite mer att göra, med tanke på att det snart är påsklov,sommarlov,prov i massa ämnen, tal som ska hållas, presenter som ska köpas, jonglering som ska övas in.. m.m. det blir förhoppningvis inte många långtråkiga stunder nu ett tag framöver.
och det är bara bra. hatar att ha tråkigt, men vem gör inte det?

så, nu ska jag surfa vidare på en resa som vi snart ska boka in ;)
förresten hade jag rätt tråkigt igår så jag satte i hop en bild på min klumpighet, men den bjuder jag på, look down.
trasiga kroppar brukar ju läka. vi får hoppas att det blir så även nu :)




tjillevippen vad jag ogillar söndagar, fast ändå inte denna..

ändrade planer. jag slipper åka ända till västerås. det löser sig iallafall :) och jag vet inte vad jag gett mig in på men förhoppningsvis ska det nog bli något bra utav det.
& mitt morgon möte gick finnemang. Och annars då så är jag glad.
Är en aning trött då min hjärna bestämt sig för att den hatar att sova. Så kort och gott så har jag väldigt lite sömn i mig nu och troligtvis kommer det visa sig om ett par dagar eller så. För när ska min rädsla för att sova försvinna? bläbläblä för alla mina äckliga rädslor och fobier.

men det är ju som bekant söndag. och jag är inte överförtjust i söndagar. fast jag i dag har fått minst tre goda anledningar till att livet är värt att kämpa för.
det behövs när orken börjar slokna lite... orken att vänta på ens tur liksom.
but hold on, be strong. som det ibland kallas.

får lite smått panik sådär när jag ser att klockan är kvart över tre och jag har hejdlöst massa plugg och jag ska dessutom baka en kaka. + att så fort jag får det minsta tråkigt börjar jag med jongleringen och då är jag typ fast beroende och kan bara inte sluta så där går typ halva dagen. och så är ju halft om halft beroende av min dator också, så det där med pluggandet liksom skjuts undan lite.

(ensaktillbaraomniorkarläsadethär.jagvilltackaenpersonsombetydermycket.tacko)
tråkigt för övrigt nu när jag har bild torka, men lugn bara, det kommer med vårens alla glada dagar ;)
kisses.


pst

godmorgon. nu drar jag snart ut på äventyr, först här i min stad och sedan vidare ett par mil till västerås.
det är en konstig dag jag har framför mig, men förhoppningsvis lärorik och rolig.
jag återkommer förmodligen till kvällen. puss och kram på er.

ps. sakna mig inte för mycket, och håll gärna en extra liten tumme för lilla mig. ds.


kufen pillan

jag har nyss räknat ut att jag denna vecka lyckats med lite udda saker. jag har bl.a. lyckats boka upp mig på möte i Västerås imorgon, utan att ha frågat om någon hade lust att köra mig dit och utan att kolla om det ens går några tåg och det är ju ett antal mil dit. jag har tappat ett örhänge, jag har gått förbi 2 kändisar (haha), jag har lyckats glömma bort att min kompis fyller år idag och har middag ikväll och jag har ingen present och för den delen ingen tid att inhandla en. jag har även lyckats förtränga att jag borde gjort något till mamma som fyller år på måndag. jag har anmält mig till sommarjobb på ett sjukhus fast jag inte ens vågar gå in i entren på sjukhus längre och min största rädsla är sjukpersonal och doktorer i vita rockar.
jag har gjort inte mindre än typ 10 jordgubbsmilkshakar och 50 ost och kalkon mackor till min bror. jag har även hunnit med att glömma bort att jag prov på måndag. men en bra sak är att jag har lärt mig jonglera med fyra bollar och lyckats nå lite längre på mina sociala kontakter.

och veckan är inte slut än, så jag kanske hinner med att fylla på denna lista med saker som är ovanliga för mig.
men i stort sätt har det varit en bra vecka och om ni vill veta så lyssnar jag just nu på äntligen helg med carina berg och daniel brejtholtz (typ rätt stavning) och det var precis som jag och mamma trodde, carina är gravid ;) haha, vi har nämligen misstänkt det nu ett tag .. hihi

nope, idag är det cirkus som gäller och jag MÅSTE PLUGGA! sen ska jag nog på middag (den jag inte har någon present till) och så vill jag ju hinna se matchen ikväll...

kom även på nu att jag har lite mer udda grejer för mig. jag läser för det första ALLTID tidningen, och jag börjar alltid med sportdelen, sedan nyhetsdelen och sedan kulturen, och inte nog med denna specifika ordning läser jag alltid tidiningen bak och fram. har alltid gjort det och vet inte varför. precis som jag brukar äta mackor upp och ner, yes that's me.

hare gött. vi hörs.

jag orkar, gör ni?

idag har min aktivitet vid datan legat väldigt lågt. därav inget inlägg tidigare. men nu är jag här, och tänkte plita ner några ord eller rader om det som ska likna mitt liv.
idag har jag haft en således vanlig fredag förutom att jag stötte på en gammal goding på stan. ett kärt återseende, verkligen.
dock hade jag otur även denna gång med sl. efter en rad inställda tunnelbanor fick jag stå och klämmas i en knökfull vagn hela vägen hem. inte så mysigt.

jag funderar och funderar, som ni alla vet är jag bäst på att tänka. oftast är tankarna knäppa och skakade, men det är mina tankar iallafall. jag vet att jag inte måste planera min framtid överhuvud taget redan nu, men jag vill ha en framtid då jag är fri från helvetet. så många gånger jag sagt detta nu, så varför gör jag inget. varför.varför.varför.
förtillfället känner jag mig hopplös. inte från min sida, utan från andras. från början trodde ingen att jag menade allvar med mina tankar, alla trodde de skulle gå över.. men det där hoppet hos folket runt om mig började så småning om avta, och nu, ett antal år senare har de flesta tappat det helt.
tack för det. jag har inte gett upp, och kommer aldrig göra det heller. men jag förstår alla som inte orkar vänta på mig och lever vidare.
jag kan inte klandra er för något. jag kan inte begära att ni ska finnas kvar hos mig. jag kan inte ens önska längre att ni ska ta er ork att dra på smilbanden och kanske få fram ett hej ur eran mun. men det jag däremot önskar att folk gjorde var att visa lite ärlighet. orkar ni inte mer, så säg det rakt ut. jag tar inte illa upp. vill ni inte ha med mig att göra, så säg det. det är bättre att jag får ett svar än att jag går runt och undrar vad jag gör för fel.

blä. nu ska jag gå. puss

sunshine here we go.

morsning korsning. det är skinande sol och jag har ledigt. kan det bli härligare. svaret är ju ja, men skit samma. Jag gillar dagen och ska göra det bäst som går av den.

Jag är pigg trots att jag inte kunnat sova på ett X antal nätter, jag är glad för jag ska in till den stora staden och träffa T. Jag är uppåt för det är torsdag vilket innebär cikrus!

Jag är dock lite less på att agera slav här hemma. Men jag älskar min lilla plutt bror för mycket för att säga nej till " men snälla, kan du göra en macka till?" " snälla, bara en till milkshake" , " snälla, kan du sätta på teven" " kan du hämta det där..." han är ju så underbar att det inte går att neka honom. hihi.

En annan sak jag ska göra idag (som-om-jag-inte-sagt-detta-förr) är att jag MÅSTE komma till saken att söka jobb och planera min sommar. bläbläblä, jag skulle vilja bara resa och dra runt och ha skoj och jobba lite grann. Men det är ju lite svårt just nu att planera resor eftersom jag förmodligen ska resa med min kära familj och vi har ju väldigt olika åsikter om vart i hela världen vi vill och vad semster egentligen innebär...
Men det ska nog fixa sig :) jag har ju sagt att jag satsar på denna sommaren. No more shit sommrar!

time för mig att knatra vidare och göra mig i ordning. Nej juste, det är ju ta mig tusan redan den 26 va eller är det den 27de? hjälp. mammsen fyller år snart, vad ska jag göra!, panik in the house.
måste sticka, vi hörs. puss


livet ska man leva. livet ska man älska, right?




jag överlevde muséet och nu ska jag spendera resten av eftermiddagen/kvällen med plugg och teve och lite annat smått och gott. Imorgon är jag ledig och jag funtar på att åka in till stan. På kvällen blir det cirkus och jag får min stund att andas ut och bara ha det skönt. puss och kram. vi hörs.
 

samvetet on a low level..

jag är dum. jag är en fuskare. Men det spelar ingen roll idag tycker jag. för jag strutar i min sista lektion. måste hem och ladda.
ska nämligen till ett museeum med min naturkunskap i eftermiddag. och jag får dåliga vibbar av just de muséet då det var ett av det typiska utflyktsmålen på min föredetta sjukhusklinik. so i hate it. men jag måste ta mig dit. måste.

så mamma anmälde mig sjuk. hihi, snällt va :)
och nu ska jag nog fixa något att stoppa i magen min. och sedan, om jag vågar ska jag knappa in ett tele nummer och försök ringa en viss person. men jag är feg när det gäller just det så vi får se.
sjukt tråkigt inlägg i know.

men jag avslutar med att citera Joanna. Fast jag minns inte exakt hur det var så meningen kanske blir lite omgjord.

jag vill bli älskad. framförallt vill jag bli älskad av mig själv.



gå emot, stå emot, vinn.

argument+tal=argumentationstal. jag ska inom en snar framtid att hålla ett tal där jag har i uppgift att föra fram ett argument och argumentera för det. Ämnet är valfritt. Och någon som kan gissa vad mitt första ämne som kom upp i hjärnan var? Jo, vård,anorexi,lpt,m.m. och visst kan jag stå och snacka om det. men sen slog en dum tanke mig som sa att "det där är det ända du kan" "du är anorexi".
Men nej. Som jag så många gånger försökt intala mig att så icke är fallet. JAG är INTE anorexi. Skulle vilja ställa mig och snacka om att folk inte ska döma en efter ett rykte, en stämpel, en sjukdom, ens utseende. Men jag vet inte. tål att fundera på.

Och som jag sagt tidigare här så gråter jag inte så ofta nu för tiden. Men just nu har jag fan tårar som bränner i ögonen, och jag kan inte ens förklara varför. Jag vill att ett nytt under ska ske och att jag ska få vara med om något alldeles extra roligt.
Jag vill bort från min inrutade vardag. jag vill ha saker som händer. Jag vill inte bara leva i en bubbla. Jag vill spralla om kring. Skratta och gråta. Bara få vara liksom. Snälla, säg mig hur,när och var.

jag vet att det ligger på mig. om några veckor är jag 18 och vad händer då? Är det okej att leva på mitt sätt, fast man är Vuxen? Förväntas det annat av en bara för att siffran 7 blir siffran 8?
Jag har inte ens ett jobb. jag känner mig usel. Vissa har ju jobb när dom är 14 bast, och jag är snart myndig och har aldrig riktigt jobbat. är jag knäpp?


ett hopp i juridikensvärld

jag reflekterar och jag hoppas. fick ett nys av hopp och tro idag. Fick nämligen höra att det finns något i våran skola som heter skolläkare. Vilket jag, trots mina tre år på denna skola, aldrig hört talats om. Men kära MR. skolsyrra talade varmt om det för mig. Och sa att han möjligtvis kanske kan hjälpa mig till ett framtida friskt liv. Ett ljus tändes i mitt huvud.

Läste i SFS igår. För er alla icke juridiknördar så är det svenskförfattningssamling. alltså står lagar där i. Läste om hälso och sjukvården. I 3 kapitlet står det att man ska ha rätt till sjukvård i annat län om det bl.a. gäller för förbättrad livskvalité. Vilket jag anser att jag skulle få om jag fick behandlas i ett annat landsting. Eller i alla fall chansen till ett bättre liv. Eller håller ni inte med mig, har jag tolkat lagen rätt?

På tal om lagar och juridik hade jag en av de mest intressanta affj. lektioner idag. Den berömde advokaten, och numera tv-stjärnan Björn Hurtig var på besök och föreläste. Och ja. Jag är frälst. Juridik har alltid intresserat mig och jag om någon kan man nog kalla för juridiktönt.  tänk er själv att få vara med och utreda brott och försvara en part. haha. jag älskar det.

nu ska jag studera lite annat smått och gott, vad sägs om en redovisning av aristoteles imorgon :) ?


ingen vill väl vara nobody. men behöver man bli somebody?

skrivandet,en form av förståelse och insyn

söndag i all ära. ta mig här ifrån. till frihetens palats tack. när går nästa resa dit? någon som vet?

spånar och drömmer, men jag gör för bövelen ingenting. jag älskar att jag inte mår pissapa längre. jag älskar att jag kan stå på mina egna ben. jag älskar att jag har kommit till detta okej stadiet. men jag hatar att jag aldrig kan sluta klaga på mig själv. jag hatar att jag aldrig lyckas känna den efterlängtade lyckan. jag hatar att jag bara är till besvär. jag hatar att jag aldrig släpper mig fri fullt ut.
vad har jag gjort för fel, egentligen?
tänker så mina hjärna är på gränsen till att kollidera och sluta fungera. Hur tar man sig vidare? Vad ska jag göra här näst?
vart ska jag vända mig? Kommer jag någonsin få känna livets allra fetaste glädje igen? Kommer jag någonsin bli älskad för den jag är? kommer jag någongång hitta tillbaka? så sjukt mycket jag funderar på nu. varförvarförvarför hände detta mig?
jag kan inte spola tillbaka tiden, jag kan bara förändra min framtid. but how to do?

Igår slog det mig för övrigt att det är när jag skriver jag får svaren svart på vitt. Det är när jag sitter här vid min data och knapprar ner bokstäverna som jag ser skillnaden på alla perioder i mitt liv. Hur jag gått från klarhet, till dimma, till dis, till fetdimma, till nattsvart mörket o.s.v...
Mamma bad att få läsa det jag skrivit, men jag vågar inte visa för henne. kanske borde jag göra det. för att hon ska förstå vad som pågår inom mig och min kropp.

nej. nog med klagomål och tankar. här är en bild som på något sätt speglar min så kallade utveckling. det lillaglaset är för dåtiden. när vatten inte existerade för mig. De tre andra glasen är nutid. Då jag dricker minst treglas med vätska till varje måltid. Ni kanske inte hajjar denna bild. Men för mig är den bevisande självklar.



test

ska bara testa varför inte min kommentars sida funkar. skriver mer senare ;)

trasiga kroppar


kort och gott om dagen så har jag varit i den kära hallen och tränat. dock inte lika kul som vanligt då min rygg och mina revben bestämde sig för att total strejka. Snälla, låt mina ben i kroppen få vara hela för en tid nu tack.
Och låt mitt ansikte bli helt igen. Jag ser ju inte klok ut. Idag kan jag liknas vid en tomat. Min fejja är svinröd och helt superful. Kan inte hjälpa det då jag har drabbats av några slags "utslag" som inte vill försvinna. Blev miljarder gånger värre igår när mina salta små tårar trängde sig in och bara spred ett svidande kall längs hela anletet.
Men jag ska få en salvkur som de lovat ska ta bort dessa missbildande fläckar. Men som med allt annat inom vården så dröjer ju det. Väntan är alltid för lång. Men som man säger, den som väntar på något gott...väntar aldrig för länge...

kvällen blir nog lugn. har inte så många alternativ. har hyr "låt den rätte komma in" och den engelska versionen av Wallander. Kan nog bli myspysigt.

pussar från p.

jag är spräckt, likt en ballong.

ett liknelse mellan mig och ballongen. För ett par veckor sedan började fylla mig själv med hopp, likt en ballong fylls med luft. Hoppet blev större och större, precis som en ballong också blir. Och så knyter man till och ballongen håller sig fin i ett par dagar. Men så kommer någon med ett vasst verktyg och sticker till och så PANG så är den förstörd. Det är precis vad som hänt mig. Jag är spräckt. Männiksorna som ska finnas för en finns helt plötsligt inte och alla mina drömmar och hopp om ett liv är nu som bortblåsta.
Jag orkar helt enkelt inte med det längre. Jag är spräckt. spräckt, spräckt.
Vad gör man? Vad gör jag nu?

Jo. Jag skiter i all såkallad vård och hjälp. Jag gör detta själv nu. Jag ska leva fritt och om ingen vill hjälpa mig på vägen så fine, då gör jag det själv.
Men ni söta människor där ute, som har lite vett och förståelse, sluta tro att jag inte kan göra saker bara för jag har en fucking sjukdoms stämpel. Jag låter folk få veta att jag varit sjuk, för det är inget jag kan göra åt. Men ta mig som en människa för fan. Ursäkta mitt språk. Men jag jag är trött på att ingen vågar vara i min närhet för att jag en gång valde att svälta. Jag mår hyfsat bra, jag kämpar för ett bra liv och om ni vill hjälpa till så gör ni det bäst i att se mig som männsika och inte se mig som anorektiker.

ursäkta mig igen. Men jag är så föbannat förtvivlad och ledsen på vissa i denna värld just nu.
men tack ni som iallafall försöker stötta och hjälpa.
vi hörs.

ett perspektiv ur min vardag

underbara sol. även om solen skiner så är ju det knappast varmt. Och jag är en såndär människa som inte kan klä mig efter väder. I morse när jag gick hade jag bara en t-shirt och skinnjacka, tygskor och leggings. det såg ju bara FÖR skönt ut där ute. Men där hade smarta pillan fel igen. Det var svinkallt och jag höll på att bokstavligt talat frysa ihjäl när viden blåste mig i fejjan.
inte en bra start på dagen vill säga. men det skulle bli bättre. skolan gick fint. dock väldigt omotiverande att stanna kvar för att gå på franskalektionen där vi bara är högst 9 elever och en mesig liten lärare som inte vågar säga ett piss.
Men, som alla ni vet så är jag överamibitös och tar skolan på största allvar (or not...) .. så jag stannar godtroget kvar och drar på mig fetaste och smörigaste leendet och jobbar på som aldrig förr.
Och det verkar ju funka ibland. FIck mina betyg i går nedskrivet på papper och det såg ju fint ut, bättre än någonsin iallafall ;)

Men nog om skolan. Och nu till mina vardagsproblem. Om ni orkar läsa såklart, annars har ni ju ett val att sluta nu. Nej men seriöst så fick jag lite hopp inom mig idag. Eller tja, hopp var väl att ta i men idag sker iallafall en bedömning av min lilla remiss och imorgon får jag förhoppningsvis veta mer. Så det går jag och hoppas på nu.
Sen var jag för övrigt hos skolsyrran, som för den delen är en man så man kanske inte ska säga skolsyrran men ni hajjar vad jag menar. Frågade egentligen bara vart jag skulle gå om jag ville göra ett hjärt test. Måste ju se så mitt hjärta mår bra hade jag tänkt. Läste ju om den där killen som dog nyss under en fotbollsmatch, och som jag behandlat min kropp nu ett antal år kan jag ju gissa att jag om någon borde ligga i en form av riskzon för dåliga organ.
Så det ska jag boka tid för nu.

Jäklar vad långt det här blev. Jag som inte hade något att skriva om. Men för att avsluta detta kan jag säga att ikväll ska jag på cirkus och jag ska ta med kameran och jag ska fota och jag ska skratta är det tänkt.
Sen får vi se hur det blir. Nu ska jag inte uppehålla er med mitt vardagliga tjafs. Hoppas ni haft en trevllig lässtund. kisses from fröken P.



tre bilder ur en och samma, vilken är bäst?

decembergatans hungriga andar

snabbuppdaterar för alla intresserade att jag inte är ett dugg rikare på information än så länge. Det ändå jag vet är att jag står med ena benet inne och det andra ute. Bildligt talat. Jag är på väg från en punkt till en annan. Men den där andra punkten vet ingen riktigt än vart den ligger. Stockholm, Mora, Usa, Hemma. Vem vet, jag kanske dyker upp i just din stad ;)

Men det spelar ingenroll just nu. Det som spelar roll för mig är att jag mår bra för stunden och kan njuta av livet, på mina villkor. Och ja, har man kraven på levnadsstandard ganska så lågt så är det lätt att leva upp till dom :)
Är för övrigt mitt inne i en period då alla fyller år och studentskivorna börjar rulla på. Dock kanske det där sistnämnda inte faller mig så mycket i smaken. eller jo, det är ju egentligen sjukt kul, men för det första är jag ännu "för liten" och sen när jag hunnit fylla mina 18 barre så kommer ju jag nog också ränna ute om nätterna på olika skivor hit och dit. Fast kanske inte på så många som de andra.

Annars har jag idag försökt ladda upp mig på det litteräraplanet idag. Helt själv kom jag på att jag skulle inhandla mig en bok. Och det gjorde jag också. Får se om den kommer att läsas nu eller senare. Men nu finns den iallafall i min närhet ;)



Decembergatans hungriga andar.



lift up your smile

happyface. det är sunshine. man borde ju egentligen sprudla av glädje och skratta sig till magen kiknar och får skrattkramper. Och det kanske jag ska göra lite senare idag. Men först ska jag ta mig till M. och ha vårt veckovanliga samtal. Är inte allt för uppåt och positivt inställd till det. vet ju hur det kommer låta, det vill säga precis som vanligt. "Tyväärr.. vänta tills nästa vecka." skulle nog få en smärre chock om de sa något annat.
But, let see. Jag klagar inte. För orka klaga på allt hela tiden.

Det luktar vår och våren ska bli bra. Det vill jag och när jag vill något riktigt mycket så brukar det ju faktiskt bli så också. Får lägga in en extra växel och försöka hårdare än aldrig förr för att göra denna vår till något minnes värt.


foto av lilla mig :)

hinner inte skriva mer men vi höres senare. önksa mig lycka till och håll en tumm för mig vettja ;)



29 dagar kvar och...

...Jag fick nyss frågan om jag har skrivit en önskelista. Ni vet en såndär som blir flera kilometer lång när man är liten och sen krymper den mer och mer för varje år som går. Så är det iallafall för mig.

Överst på alla dessa listor har det förut alltid stått en glassmaskin och en resa till thailand. Men sedan ett par år tillbaka har presenter inte varit så angeläget, utan jag har mer gjort några få yttranden om att jag vill få leva och möjligtvis få kunna skratta igen.
Men i år tycker de i min närmsta krets ändå att jag måste komma fram till någonting som de kan fixa. Jag har funderat på just detta. Vad önskar man sig när man fyler arton år och när man är som jag?
Saker och kläder, visst kan det vara kul, eller iallafall kläder, men jag är ju inte den som njuter av att prova ut snygga kläder och stå i timmar framför en spegel som visar mitt verkliga yttre, jag kan ju inte direkt säga att jag älskar min spegelbild. åtminstonne än så länge.

Så nu har jag skrivit ner det jag känner att jag just nu saknar och skulle vilja ha lite utav.

jag skulle främst vilja göra något roligt. Något som jag gillar och kan ha som minne. Jag skulle vilja att ni förlåter mig för mina dåliga dagar och att ni kan få slappna av och bry er om er själva och slippa tänka på mig. Jag skulle också vilja få de där vännerna jag saknar. Jag skulle vilja leva helt enkelt.

låter det helt patetiskt så får ni tycka det. men that's it. jag vill och hoppas att detta någon dag faller in i mitt liv.
men för att komma på något som går att köpa för pengar så tog det betydligt längre tid att finna något bra. Men jag klurade fram att saker till kameran är ju inte helt fel och få körtkort och få mina framtida jobbdrömmar uppfyllda.
Och som grädde på moset kom jag på att 123 000 svenska riksdaler inte heller skulle vara en dum idé. Även dessa skulle gå till en nödvänig sak för mig och mitt framtida glad liv :)

slut för nu. puss





buhu för stockholmslänslandsting

jag är glad och jag är arg och jag är sur och jag är uppochner. jag vet inte vad denna blandning kallas men det är min dagsläges status.
jag är glad för att jag är det bara. Jag är arg och sur på alla dumma människor som inte vill förstå mig. Som bara ska krångla till allt så jag nu kommer få ett stort och fet svårt helvete framför mig. Och jag är uppochner för att jag liksom inte vet vad jag ska göra längre.

För jag har ett stort problem. Och då menar jag stort. Fast ingen vill sig riktigt förstå det.
Det är så här att återigen handlar det om mina svängar fram och tillbaka på olika ställen där folk försöker intala mig grejer och göra mig till en frisk och kry människa. Vilket så vitt jag vet ingen ännu helt lyckats med.
Jag skickas mellan olika ställen och det går framåt ett tag tills ingen vet hur de ska ta sig vidare med mig. För mitt problem vet jag inte ens vart det ligger. För jag mår ju kanoners vissa dagar. och det där med svält har jag kommit förbi. Men jag har kvar den så kallade slutfasen. men det finns inte en kotte där ute bland alla hjälpställen som verkar vilja ställa upp och hjälpa mig med det. Så jag ska ta hand om den grejen själv verkar det nu som.
För dom där nissarna på stockholmslänslandsting är ju inte dom lättaste att ha och göra med.
Så nu äre upp till bevis för plutten själv att visa vad jag kan utan alla dessa öka-i-vikt-och-sen-är-du-frisk-kliniker. Mina tankar finns i hjärnan, jag ska bara lära mig leva med dom på en aningen lättare sätt.

men nog om det nu. jag vet vad jag behöver för att bli "hel" igen. Ett sätt att säga det på är att jag behöver lite mer "liv".
Eller ska man vara nöjd med det jag har. jag kanske helt enkelt är för jvla kräsen. jag kanske måste lära mig att livet inte alltid kan lekas.

åter till mitt plugg nu. vi hörs.


alltid söndagskvällsångest

söndags-kvälls-ångest. någon mer än jag som ständigt lider av detta?
jag hatar söndags kvällar. har alltid gjort det. Verkligen alltid. Till och med när man har lov så är söndagkvällar den värsta kvällen av dom alla.
Vet inte varför, eller jo, helgen är slut och den "vanliga"veckan ska börja. Men jag gillar ju typ veckorna, lite segt äre ju att ta sig till skolan, men ändå fattar jag inte varför jag ska hata söndagarna så mycket som jag faktiskt gör.
Kvällar i allmänhet är en liten skavank hos mig. Det är fortfarande förknippat med hjärtslagsräkning, sömnlösa nätter, dödsångest, annan ångest... och mycket annat. Försöker arbeta bort det men det sitter i som karlssons kalasklister.
Vill bara inte sova på kvällarna liksom. Äre bara jag som tycker det är lite små läskigt?

men om jag ska se på söndagen annars så har den varit kulig. Var på cirkusen med mammi och det var otroligt ballt måste jag säga ;) skojskojskoj!
det är egentligen helt knasigt att man kan må så bra bara av att vara just där. För när jag kommer dit glömmer jag helt bort mina bekymmer och onödigt dumma tankar. Jag blir liksom.. hm hur ska man nu föklara sig, det är iallafall som om man blir accepterad för den man är där. För alla är sig själva liksom. Och det gillar jag. Jag gillar att vara mig själv ju. Och inte som förr, när jag totalt gömde mig för världen. Att säga hej till någon och visa vem jag var, det var helt otänkbart. Vad sjukt egentligen att jag var så, hur kan man inte vilja leva liksom? äh, det där är gammalt nu och förhoppningsvis kommer jag aldrig in i de tankebanorna igen.



söndagsglad med ett av världensbästa minne

millenium. haha, vad roligt att den låten nyss spelades på radion. Ni vet den där lite halv tråkiga låten med robbie wiliams?
iallafall, den låten kan jag utantill. Och inte för att jag på något sätt tycker den är fantastiskt bra eller så, utan bara för den har ett riktigt stort och starkt minne i sig. Så nu, när jag hört den är jag ju på suveränt humör. och inte bara därför, för jag ska nämligen på föreställning nu också. Nycirkus, gymnasiet år 2 har satt upp en barnförbjuden liten show så det blir nog grymt ;)

Sen har jag hunnit plugga klart några frågor i naturkunskapen, så där är skönare än skönast.
+ att jag fick lite mega bra respons på mitt svenska arbete, äre någon mer som vill läsa min artikel är det bara hojta till, för jag behöver en massa respons och kritik så jag kan förbätta den ännu mer ;)
hihi

Juste, det nya utseendet är på G, inte riktigt klart, men det får se ut så här så länge, har inte riktigt tid att sitta och pilla med det där just nu. Men de kommer bli bättre, jag lovar.

nixpix, nu måste jag springa vidare. Klockan tickar och livet leker.
puss och kram.

min otroligt kärleksfulla familj.

okej, låt mig berätta för er hur betydelsefull jag är för min kära familj.
Det var ju då så här att  jag satt på andra sidan stan, långt åt tjotahejti, på en fyrabens stol och åt mitt mellis. Jag var grymt otaggad på att släpa mina ben till tunnelbanan för att ta mig hem från cirkusen. Jag hade ju gärnat stannat där ännu lite extra. Så jag fick en super idé, varför inte be om att få skjuts hem, då hinner jag ju vara kvar här en stund extra.
Men det är här vi kommer till den punkten då jag kan känna mig rätt så oprioriterad. Argumenten för att ingen kunde hämta mig var "jag är ute på promenad" och "det är så spännande i fotbollen på teve". Och hej, där satt jag. trött som få och hade ingen som helst lust att åka, den exakt 1h & 30 minuter långa färden hem. Bara för att det visas en rolig fotbollsmatch på teve.
Nej,där kände jag mig ganska.. omeningsfull?
haha, nej, men ibland visar min familj verkligen sitt rätta jag!

Men, nu är jag iallafall hemma. Jag är en aning trött, igen. Men jag är glad. Ikväll vill jag gå på föreställning, men tror inte jag orkar åka tillbaka till hallen igen. Så det får kanske bli något så otrolig roligt (or not) som melodifestivalen.
Lite små mys med mamsen kanske. det brukar ju vara en lösning som alltid funkar fint.

en till sak bara, det är 1 månad + 1 dag kvar tills det är dags för mig att bli vuxen. Och det är 1 månad - typ 3 dagar kvar tills min bror äntligen kommer hem från australien. hihi
puss på er gott folk.


funtar på lite nytt, hur ser det här ut?

trötthetens trötthet

det är så här att jag är lite trött på vissa saker just nu.
jag är trött på att inte veta vad jag ska göra. jag är trött på att ingen människa någon gång inom vården kan LOVA något dyrt och heligt. jag är trött på att en massa saker ska ta sån fasligt lång tid. jag är trött på alla som har telefontider och slutar jobba innan klockan ett på fredagar. jag är trött på upptagna telefon lurar. jag är trött på att det är slaskigt och grått. jag är trött på att jag aldrig kommer fram till vad problemet är. jag är trött på att inte våga. jag är trött på att vara i mellanrummet jag är trött på att aldrig få ett roligt samtal eller ett uppigande sms...
 jag kan fortsätta i evigheter, men hur kul skulle det vara..

för jag hade önskat att jag idag skulle kunna andas ut och sluta vänta. men nejnej, sån tur hade jag inte. "du kan ju ringa och tjata, det brukar funka bra" fick jag bl.a. som svar. och självklart gör jag det, men saken är den att det är först upptaget i över en halvtimma och sen har människan tydligen gått för dagen och återkommer på måndag. och jag har dåligt tålamod, då kan ni fatta att jag är lite sådär rastlös och irriterad va? och sen är ingenting ens säkert. "vi kan ju ingenting lova..." hur många gånger ska jag få höra det? kan ingen bara säga " JA VI LOVAR, KOM IMORGON SÅ LÖSER VI ALLT" .. en dröm som förmodligen inte blir uppfylld, men aja, bajs på det nu.

Annars har jag gjort en upptäckt att det är typ 13 veckor kvar till sommarlovet. Jag har tretton veckor på mig att hitta ett sommarjobb. Så nu säljer jag ut min här på internet, alla ni där ute som behöver lilla mig, jag kan typ det mesta (kan ju iallafall försöka ;) ) hör av er till mig, så vore det snällt.

tack för mig, puss.

höjden av otur

arg arg arg argare argast.
yes box, jag är arg just nu. och jag hatar tunnelbanan.
hade en viktig grej för mig inne i stan nu på eftermiddagen, eller rättare sagt så skulle jag ha haft en viktig grej för mig. och tror ni inte jag har maximal otur eller?
jag är redan ganska stressad då jag väl kommer fram till tunnelbanan, och precis när jag går på hör jag hur en röst avslutar sitt meddelande med " var vänlig använd någon av våra ersättningsbussar..."
tunnelbanan är alltså trasig och jag hade exakt 20 minuter på mig att ta mig in till stan. Och när tio minuter av de minutrarna återstår kommer en redan fullproppad ersättningsbuss till stationen. Men nej tack, jag skulle aldrig hinna. Bara att vända hemåt igen och nu är jag sur. och återigen besviken.

Men det betyer ju då att jag har en extra timma här hemma, och egentligen så innebär det att jag ska gå och hämta mitt plugg och sätta igång med det. men det är förtillfället inte så lockande. :/
ikväll blir det iallafall cirkus, hoppas jag!

ajuste, min dag har varit mer otursfull. klumpig som jag är slog jag huvudet i skåpet och fick ett jag mitt i skalllen. man skulle ju kunna tro att jag har tagit fel på dag, jag menar.. är det inte imorgon de är "otursdagen"?

haha, nu ska jag kila. höres.
kisses

it's hard to be me



lyssnar på den gamla låten sorry seems to be the hardest word. samtidigt som jag funderar över hur ledsen och besviken jag faktiskt blir när somliga verkar älska en i ena stunden och i nästa stund behandlas man som luft...

jag hatar den falskheten.

What do I got to do to make you love me
What do I got to do to make you care

älska mig mest då ja förtjänar det minst

 i'm not in a good mood.
fast jo, bara det att min dag började ganska sådär kasst som det bara kan. Jag hade sovmorgon. Och ja, jag tog mig friheten och sov så länge jag kunde fast jag borde gjort annat. Men jag var trött. Efter frukosten känner jag hur jag egentligen bara vill slänga mig på sängen igen och somna om och liksom bara sova bort hela dagen. Ett ovanligt starkt illamåeende kröp sig ovälkomnat på, men tror ni jag lyssnar på mig själv. nejnej, mina ben gick av sig själv till skolan ändå. Ångrade mig ungefär tusen gånger, men pallade inte åka hem igen. hade ju bara två lektioner. Men, ja mår ju inte direkt bättre nu. But, skit i det. Jag orkar inte tänka på att vara sjuk nu. Gör som med allt annat, biter ihop och kör på. Den taktiken brukar funka.

Synd att det bara är onsdag. Torsdags eftermiddagarna är bättre. För då får jag vara i cirkushallen. Där får jag en känsla som inte går att beskriva, men jag älskar den. Kom på vad jag behöver förresten. En alldeles egen liten lägenhet, gärna inne i stan, som jag liksom kan fly till när jag vill. där jag kan få bo för mig själv, tills jag orkar komma hem igen. Det vore ju helt perfekt ;) inte för att jag inte gillar min familj eller så, men iblan behöver man komma ifrån och få lite frihet. och som alla vet vid det här laget så fyller jag snart 18 år, och ni kan ju gissa vad jag önskar mig då. hihi.


jag leker ball och mina nya jeans får en plats här i bloggen också ;) nu ska jag plugga. seee you all.

pillans magiska värld

som jag nämnt tidigare så är det ju såhär att jag tänker så sjukt mycket. för jag tänker hela tiden. och precis som med allt annat växlar dessa tankar mellan roligt, tråkigt, glatt, underbart, hemskt, kärlek, hat.. ja allt mellan himmel och jord blandas i mitt huvud hela dagarna.

Ena stunden kan jag hata mig själv och andra stunder är jag rätt nöjd och glad med livet. och hur ska man nu orka ta sig igenom det mörka moln som ibland lägger sig över en och bildar den fetaste dimman i världen?
fråga inte mig, för jag vet inte hur jag gör. jag biter ihop. stänger in mig i mig själv och liksom försvinner in min egna värld. För i min värld, där drömmer jag. Jag drömmer om livet, framtiden, kompisar, samtal.. haha, ja det är liksom pillans magiska värld.
men sen måste man ju vakna och återgå till verkligheten.
Tänk om jag kunde få leva i min magiska värld. eller rättare sagt, tänk om min magiska värld blev verklighet.

Låter det jag skrivit lite flummigt och annorlunda för att vara mig? det kan bero på att jag hade filosofi lektion idag och man blev ju helt bäng i huvudet. haha, men vi fann inga svar på någonting typ. Sjukt det där med att tänka som filosofer..

somliga anser att jag borde vara lycklig, glad och liksom älska mig själv. för jag får vara med om hel del grymma saker. men samtidigt så har även jag en baksida som ni inte får glömma bort. Man kan liksom inte dömma en bara på det som visas utåt ibland. vet inte vad jag vill med detta, men kända för att skriva det. Och just nu gör jag vad jag själv vill och känner för. Det är mitt motto för tillfället. Palla rätta sig efter att göra som alla andra.. slösat too many years på det.

kisses.

växelspak

igår var jag så när på att sätta på mig mina vårskor och gå ut för en extra liten uppfriskande promenad. det kändes som om våren verkligen var på väg. och gissa vad man möts av när man vaknar denna morgon?.
Jo, ett vitare landkap än någonsin. Jag skulle säga att det pågår en mildare form av snöstorm ute.
Vårat väder har verkligen rejäla humörsvägningar...
Men det är inget jag kan göra åt och därför ingen idé att slösa energi på.

jag har förtillfället hål. börjar inte försen vid två igen. så jag är hemma.
ska plugga naturkunskap. kul va? jag har i uppdrag att skriva lite grann om solenergi. Oturligt nog står det ingenting i boken så jag får själv ansvaret att finna mina svar på internet.
kan bli lite krångligare än jag först trott.Men amibitös som jag är ska jag nog klara av det.
sen har jag franska också, men den tar vi sen.
sen har jag yoga ikväll. ja det är lite mycket nu. Fast egentligen inte. det är lugnt. vill ha mer att göra! ett jobb skulle ju inte sitta fel... jag vet, jag är en hyperhypad person, jag vill ha något att göra hela tiden.
men det är sån jag är, har alltid varit och kommer alltid att vara.

nopp. nu ska jag kirra lite lunch. vi sees. puss


tack, och även till dig mamma



(för övrigt vill jag säga att jag älskar min mamma. satt nyss och läste i mina anteckningar till det som någon dag ska bli en bok. Det är sjukt hur tacksam jag är för allt du gjort mamma. Att ge upp sitt eget liv för sin dotter är väldigt..ja, väldigt obeskrivligt. Nu var det viserligen ett tag sedan jag verkligen ställde till det. Men kan du förlåta mig? jag känner skuld och egoism över mina senaste år. men jag älskar dig. och en dag ska jag också visa det på ett värdefullt sätt.)


kniven hugger

idag har varit en bra dag. ända fram till en sisådär tio minuter sedan. Har varit mega positiv hela dagen. Och ganska sådär hyperaktiv. Har haft massvis med power, trots att det är måndag. Men, när jag kom hem från skolan så slog det till.... ja, min magåkomma som jag kallar det. Jag får liksom grymt ont i magen. det biter och skär och det känns som en massa knivhugg och man måste ligga typ dubbelvikt och skrika ett tag.. tills det lugnar ner sig och man iallafall kan sitta upp. Någon som känner igen sig?
Aja, nu är jag inne i ett ganska okej stadium av magåkomman. Nu är det mer som om någon står och boxar tills luften tar slut.

men som sagt har dagen annars varit ovanligt bra, har haft en dunder bra känsla till och från. tror det handlar mycket om den inspiration somliga människor har gett mig den senaste veckan..

tyvärr är det nu såhär att jag på något vis måste ta mig ner till affären och handla lite. någon som kanske kan komma och bära ner mig för trappan och sedan köra mig? snälla .. :)

nej nu får det vara nog skrivet. märkte nyss att jag bara skrivit om en hel del oväsentliga saker. stavas det så eller heter det ovesentliga? nej, med Ä mådte det ju vara ;)
vi hörs senare. kramis bananis.

jag och min bästis har haft det roligt idag :)


haha som ni kan se har jag lekt med kameran (för tillfället min bästa vän) idag :)
jag är ju inte direkt en människa som gillar att skryta, men ni skulle sett min bilkörning. Jag är grym på det där! jag och bilar går ihop till en riktigt fin melodi. Så det där kommer nog gå bra till slut får vi hoppas :)

imorgon är det skola. hela den långa dan ja ojojoj vad jag ska gno! (alla minns väl pippi långstrump;) )
så ikväll blir det ännu en beck film och så ska jag sova. fast jag brukar alltid säga att jag ska sova länge, men det är så fasligt tråkigt att slösa bort sin tid på att sova så det brukar inte bli så mycket av just den saken.. menmen..
puss&kram skumbanan

hejju

Hej. Jag är glad. Det är söndag. Jag har nyss varit och handlat. Och ska snart käka. Kul va?
haha nej. Men efter det ska jag träffa E. och det är ju iallafall kul :)
Sen ska jag övningsköra. Så håll er borta från vägarna här i mina trakter är ni snälla. För det kan bli lite osäkert ;)
Kom fram till igår att jag ska ta mitt körkort innan sommaren är slut. Rätt höga tankar om mig själv där, med tanke på att jag och bilar inte är den perfekta kombinationen. Men det ska väl funka på något sätt!
Annars funderar jag en del över sommaren. Jag vill ha roligt. Det är det ända. På vilket sätt jag har roligt spelar mig ingen större roll. Bara jag frå njuta och ha kul. Jobba, resa, chilla... allt möjligt.
Orkar inte ha ännu en skit sommar.

aja, ska fundera mer äver det där under dagen.
förresten, någon som är bra på att sriva här ute? jag har nämnligen kommit några fler sidor på min bok så om någon känner för att läsa och säga vad ni tycker så äre bara att höra av er.
Nej. nu äre käk på G. Hörs.
puss

aj löv ju mr. O and mrs M

hej&hå, sa farbror blå. ni som känner mig vid det här laget kanske vet att mina lördagar går åt till cirkusen, så även denna.
var uppe med tuppen imorse och åt frukost i godan ro. Det är rätt sådär underbart att vara ensam uppe på morgonen.. liksom harmoniskt att sitta där med tidningen och min enorma frulle ;)

Men sen äre full fart och allt är igång igen. Träningen idag var grym, som vanligt. bara så ni vet så har jag hängt typ upp och ner i ett tyg stycke, några meter ovanför marken, och då utan livlinor ;) rätt ballt.
Annars vare massa handstående och jonglering :)) funfun!

nu är jag precis som vanligt ganska så helt slutkörd. Även om jag inte tränar så hårt så blir man väldigt trött ändå :/ don't ask me why, men de är så bara!
haha, aja annars är allt lungan skulle jag tro. inget planerat för kvällen eller morgondagen. eller visst ja, jag kanske ska träffa e. annars kom jag på att det var en sisådär hundra år sen jag gick runt inne i stan och bara gled runt i butiker, så det kanske jag ska slå till med att göra imorgon :) om någon hakar på såklart!..

nope, nu ska jag kila in i duschen, eller sätta på en film.. filmen lockar nog mer ..
skit samma, vi hörs. pussi

thanks to you

minns ni när jag bad er hålla era tummar för min skull, för att min plan skulle skrida till verket? tack. alla ni som gjorde det för just nu verkar det se rätt ljust ut på den fronten. Eller ja, väntan är ju lång, men för ett och halvt år sedan var det nej direkt, ingen ville ens försöka hjälpa mig. Då skulle jag bli tvungen att hosta upp 123.000 lax och pröjsa hela kalaset själv. Men nu, om min remiss går från mando till Scä och sedan från Scä till MHE, kan jag möjligtvis få det betalt av mitt kära landsting.
Sen äre bara vänta ännu minst två månader innan jag kan få komma dit. Men det är skit samma.
Eller är det verkligen skit samma? vad fan ska jag göra under tiden? gå och vänta på att livet ska börja. haha, nej tack.
Då börjar jag hellre leva på egen hand, dock är det ju som ni kanske märkt inte alls det lättaste.
Men, jag försöker så gott jag kan.

Detta fick jag då reda på imorse, när jag offrade min ändå sovmorgon för ett samtal på mando :/ . inte min favorit, men det måste ju göras. Satt där för att vara exakt i ungefär 15 minuter och snackade.. inte om något viktigt, men vill de träffa mig en kvart i veckan kan dom få det. även om jag anser det ytterst onödigt.

Annars har jag varit i skolan, var inte direkt fullt så taggad på det, men det är ju också sånt som måste göras liksom. Och duktig som jag är kör jag på och gör det som jag måste.
Är dock väldans trött på att jag inte får ut det jag vill av att göra det jag ska. kanske kan jag lika gärna skita i alla måsten och liksom göra det jag egentligen vill :) fast nej, det skulle nog inte funka så länge.

haha, nej nog babbat från mig nu. ikväll blir nog en ganska trist kväll, as usual. nej, jag klagar inte. så länge jag lever är jag ju glad ;)

/ pill

mirakel kan slå in.

okej, idag var det då den dags för den helt overkliga dagen. En dag som jag alltid kommer minnas! haha, det är rätt sjukt egentligen. Men denna dag har jag spenderat tillsammans med Carolina Gynning och team ZTV.
Kan inte säga annat än att denna dag har varit så ortoligtmegasupergrym. tror inte någon någonsin kan förstå min känsla. Men det är rätt speciellt att få göra något sådant som de här.
Jag vet att ett tack inte räcker, men att just jag fick denna chans är som ett bevis på livet. Även jag, som varit den mest hemskaste person som finns, som förstört så otroligt mycket och krossat så mångas hjärtan, fick en chans till att göra något så overkligt som det jag varit med om idag. Det finns liksom ingenting som jag kan säga eller göra för att visa min tacksamhet.

Gynning, helt grymt skön och totalt underbar! Tro ingenting annat om den bruden alltså, finns så mycket gott hos henne. Kikar ni in på hennes blogg så har ni en söt liten bild där ;)

Jag själv är helt slut just nu, och orkar inte skriva eller lägga in någon bild. Men det kommer. I promiss.

men glöm inte att titta på ztv, den 31 mars kl 21.55 :D

puss


ångrade mig, slänger in två bilder. dock helt original och inget fix eller trix.

in my kitchen och en megasöt present :)

känn lugnet ;)

fjuuw. jag andas ut. Har fart fram och tillbaka i hela huset och städat nu. eller inte hela huset, men ialllafall mitt rum :)
Hade bara en lektion idag med, så jag tänkte faktiskt passa på när jag ändå inte hade något vettigt för mig att fixa iordning lite. jag tål inte damm, jag är inte allergisk eller så, men jag klarar inte av när det är dammigt bara.
så nu för stunden är allt synligt damm inom mitt rums kvadratmeter puts veck. underbart!

Ska till sjukgymnasten vid fem tiden och förhoppningsvis få läget för min rygg under någortlunda kontroll. Vet inte vad som har hänt, men den lever i sin egen lilla värld.

Imorgon börjar förresten mitt nya schema, då kommer jag läsa 5 helt nya kurser.. där i bland, svenska C, Affärsjuridik, Naturkunskap, Filosofi och nästa steg i franska.
men som det ser ut just nu kommer jag missa första skoldagen med nytt schema imorgon. ska liksom vara ledig. har hemligheter för mig (om inget nu kommer ivägen denna gång också)... men om allt går som det ska kommer min dag vara rätt så annorlunda..

menmen, nu tillbaka till nuet. jag är trött som en gris och funderar på att vila ögonen lite grann innan mellis.
hoppas ni underbara där ute har en bra dag. vi hörs.

Pi

yoghurtslugnet

hej alla kära läsare. idag har det varit en lugn dag. riktigt sådär filbunkslugn ;)  hade sovmorgon, åkte till skolan, hade fem miuters lektion (onödigt, i know), kom hem tog en dusch och käkade lunch. Sen åkte jag och hyrde film och köpte bröd och nu har jag kommit hem igen. Inte mycket spännande händelser idag inte. dessutom har telefonen och mailen varit ovanligt tysta och fina här idag.
Senare, ungefär framåt fyra tiden ska jag ta mig ner till bussen igen och åka till yogan. Har inte tränat där på två veckor :/ men idag ska jag försöka, det som hindrar mig är min dumma rygg.

Till kvällen blir det nog lite tv och movie time. Antingen ska jag se Patrik 1.5 eller high school musical 3, haha.. jag känner mig som ett litet barn, men jag kan inte låta bli att bara älska de filmerna ;)
Har ju ioförsig sovmorgon imorgon också, så jag kanske ser på båda! åh imorgon är det sjukgymnasten som gäller. please, rädda min halvtrasig kropp!

Ingen bild just nu har jag att dela med mig av, men häll ögonen öppna för det kommer, i promiss ;)
Puss!

geniet p


när man fixar DN's söndagskryss borde man kanske kallas smart va?
haha

it's time to..

det är dags att tänka efter.
känner det nu. det är dags att tänka lite på vad jag vill här i livet.
men jag gör det aldrig. jag bara skyfflar undan de tankarna så jag slipper tänka. fast egentligen, jag behöver ju knappast bestämma mig redan vad jag vill göra. Jag menar jag är ju fortfarande ung. Men ändå. Vad vill jag satsa på?
livet är en självklarhet. sjukdomen är inget jag ska tillbaka till. och det är med det jag syftar på när jag menar att jag ska tänka på vad jag vill här i livet. Jag menar, jag mår bra, jag kan skratta och vara glad. Men jag vet att det egentligen går att ha det mycket bättre. Och det är där jag kommer till att välja väg. jag måste ju för tusan ta steget fullt ut och komma dit. I detta mellanrumsstadium kan man visserligen leva i, men hur kul är det egentligen att aldrig känna sig totalt fri?

åh, skit i alla tankar nu. och vidare till min skoldag. ja, den var helt okej. för att vara måndag och precis efter lovet iallafall.
Fick mitt betyg i matte, engelska och historia idag. Och jag måste säga att jag är rätt stotl. Aldrig hade jag trott att jag var en sån historia nörd ;) men ett MVG var jag iallafall värd ! ;)

matten och engelskan var det inga problem med heller ;) inte rättskunskapen och franskan heller.
rätt grymt av mig, har ju inte pluggat på sååå länge och nu när jag väl kom igång har det ju rullat på riktigt fint!
hihi

nu ska jag läsa igenom domen på 'romario' målet, skriva ner mina tankar och funderingar, skriva förslag på vad polisen kunde gjort annorlunda m.m.. låter kanske segt att läsa 26 sidor från en dom, men jag gillar det. det är grymt intressant.
sen ska jag jonglera.. höres! /pill

adjö mitt vackra lov

kikar bara in för att kika in egentligen. har inte mycket att skriva. imorgon är det skola. jag är inte taggad. min rygg värker och sjukgymnasten har ingen tid försen på onsdag. min lugg är alldeless för lång, men jag vet inte hur jag ska få tid till att åka och fixa den, får mina betyg imorgon, egentligen ingen big deal, men jag är ändå nervös(?).. beck på teve ikväll, fast den har jag sett typ sjuttielva gånger.

lite gnäll där, men här kommer nog lite positivt också.
under veckan får jag besked, om det blir ja är jag lycklig, är det nej så får vi se vad som händer. torsdag är en dag jag hoppas mycket på. ska söka jobb. träffa lite människor, ska baka och göra smoothies.

mer vet jag inte nu. ska snart gå ner i köket och se vad som händer där. puss och kram, päronbanan.

vårkänslorna svallar

härligasoligaochförhoppningsvisunderbarasöndag. krångligt att läsa utan mellanrum kanske, men jag tyckte det passade bra som ett ord.
för det är 1a mars. det är alltså första dagen på en månad som kan kallas för en vår månad. och våren älskar vi, inte sant?
lite solsken, lite värme, lite födelsedagar, lite spring i benen, lite ljusare dagar, lite mer yes i livet helt enkelt.
en period på året som borde vara rätt ljuvlig liksom.
visserligen är det nog en bit dit, men vem älskar inte den första dagen då man kan gå ut utan en jacka och i bara ballerina skorna? - i do.

men denna dag är skön. kanske lite tråkig, men ändå. imorgon sätter allt fart igen. det blir uppgång klockan sex och långa dagar med plugg och annat. Jag har en vecka framför mig med ganska lite planer, men dock en ganska stor plan också.
känns rätt bra med en mjuk start sådär.

så denna dag ska tillbringas hemma tror jag. med lite jonglering,mat,foto,promenad,och förhoppningsvis en hel del skratt.
för ja ni som känner er lite deppade idag, kom igen och le lite. livet är värt att älska. (även om det inte alltid verkar så)

hoppas ni kan känna min vårochglädje feeeling idag. det är härligt. och ja, det ska va gött & leva.